Bilden av Det heliga landet

När Carl-Adam Nycop (som senare skall grunda Expressen) och Åke Bonnier startar veckomagasinet Se 1938 blir hon en av dess mest anlitade fotografer. Under krigsåren etablerar hon sig som skicklig reportagefotograf, en tid då kvinnliga fotografer världen över röner framgångar.

1946 far Riwkin för att dokumentera pionjärverksamhet och vardagsliv i det brittiska Palestina. Med sig har hon sin man Daniel Brick, journalist, grundare av tidskriften Judisk Krönika. Resultatet av resan, reportageboken Palestina, ges ut på KF:s förlag 1948.

Det brittiska mandatet befinner sig under Riwkins resa i internationellt fokus. Judarnas motstånd mot britterna inklusive terrordåd pågår sedan flera år. I juli 1946 dödas 91 personer av en bomb mot de brittiska officerarnas högkvarter på King David Hotel i Jerusalem. Attentat, explosioner, polisaktioner hör vardagen till. Flyktingfartyg från Europa stoppas av britterna och tusentals judiska överlevare skickas till Cyperns interneringsläger. Människor och vapen smugglas in i landet, via havet och via Libanon. Araberna gör också väpnat motstånd och begår terrorbrott, mot både britter och judar.

Inte ett spår av detta märks i Riwkin–Bricks Palestinarapport. Fotografierna genomsyras av en salig optimism, ett nästan förklarat ljus — i slående kontrast till den våldsamma och osäkra verkligheten.

Vi får istället möta ett idylliskt Palestina på väg in i den moderna tiden. Apelsinlundar, vattenreningsverk, fabriker, teateruppsättningar, beduiner med kameler, skomakare och marknader. Öknar och träskmarker blommar. Bilder från folkliv i Jerusalem, Nasaret, Haifa, Betlehem, Nablus, Hebron och Genesarets norra strand invaggar läsaren i en känsla av att detta heliga land äntligen har hamnat på rätt kurs. Här finner vi ”orientaliskt och västerländskt i brokig blandning”, förklarar boken. Är det naiv sionism? Romantisering och blind idealism?

Den som läser Riwkins skildring av Palestina idag får närmast intrycket av en sagobok. En vacker panoramabild visar en brittisk polisstation kringgärdad av jordbrukslandskap, som vore den en biblisk lämning, snarare än en militär fästning. Omkring 100 000 soldater var stationerade i mandatet 1946.

Efter Riwkins död 1970 donerades allt av hennes Israelrelaterade material till det centrala sionistarkivet i Jerusalem (CZA). Idag finns där drygt 22 000 negativ av Riwkinbilder. Arkivarie Anat Banin, med ansvar för fotoarkivet på CZA, berättar att Riwkinsamlingen inte bara är en av arkivets största och tematiskt livliga, utan också en av de mest efterfrågade. Folkdans, judiska och arabiska skolbarn, kvinnliga fabriksarbetare, får som betar på Jerusalems kullar blir symboler för drömmen om fred i Det heliga landet, attraktiva motiv för dagens generation som endast känner till konflikt och politiskt dödläge.