Allvarstid kräver allvarsord   

Det tydligaste exemplet som Moskva har lyckats med i modern tid är föreställningen att Ukraina inte får ges för mycket militärt stöd, eftersom det skulle kunna leda till ohanterliga konsekvenser för Västvärlden. Snart två år efter den fullskaliga invasionen är det uppenbart att Washington, Berlin och Paris överdrivna rädsla för ett sådant scenario har spelat Putin rakt i händerna. (Den senaste offensivens framstressade natur kan för övrigt mycket väl tolkas som att Kreml inte alls är så övertygat om den egna förmågan att föra krig i all evighet – i kontrast till den bild som Ryssland pumpar ut).

Inrikespolitiskt är det, inga jämförelser med Kreml i övrigt, socialdemokratin som är den reflexiva kontrollens okrönta mästare. Senaste exemplet är många redaktioners febriga rapportering om överbefälhavare Micael Bydéns ord från Sälen om att svenskarna måste förbereda sig mentalt inför att Sverige en dag kan befinna sig i krig. Även de allvarsamma budskapen från statsminister Ulf Kristersson och civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin väckte, om inte bestörtning, så åtminstone något som kan liknas med en uppbragt stämning på nyhetsgolven av inslagen att döma.

Det märktes inte minst när Bohlin gästade Aktuelltstudion tidigare i veckan. Hade regeringens ”tonläge” kunnat vara annorlunda? Undrade nyhetsankaret Nike Nylander och lät stundtals nästan lika indignerad som studions andra gäst Morgan Johansson (s). Uppgiften om att trafiken till Bris ökat efter ÖB:s uttalanden slogs också upp av både SVT och framför allt TV4. Finska YLE-reportern Pirjo Auvinens kritik mot regeringens ordval gjordes också till en stor sak.

Att folk känner oro över omvärldsläget är fullt förståeligt. De starka reaktionerna på både ÖB och regeringens raka kommunikation är däremot desto märkligare. Georgien invaderades 2008. Krimhalvön annekterades 2014. 2016 inträffade Brexit och valet av Trump. 2017, det är nu sju år sedan, konstaterade försvarsberedningen för första gången på årtionden att ”(E)tt väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas”. En nyckelpassage som återkommit i beredningarna sedan dess. 2022 kom så Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Men det är först nu, av rapporteringen att döma, som allvaret verkar ha sjunkit in fullt ut.

För Socialdemokraternas del blir det nog svårt i längden att å ena sidan utmåla regeringens kommunikation som oansvarig, å andra sidan framstå som att man själva tar hotet från Ryssland på allvar.