En kusin av papper

Talangen fanns tydligen i familjen, för även hans far, Paul Remi, till yrket kavalleriofficer, var en skicklig tecknare, specialiserad på hästar. Det är alltid svårt att växa upp och leva i skuggan av ett världsberömt geni, och har man dessutom samma namn och sysslar med delvis samma saker, så riskerar situationen att bli helt ohållbar. Georges Remi jr har nu, efter ett långt liv i skuggan av den evige yngling han kallar sin ”papperskusin” valt att träda fram och berätta sin version av historien i en sjävutlämnande volym där det privata livet kommenteras med träffsäkert valda citat ur Tintinalbumen.

Bröderna Remi kom inte alltid så väl överens, och skillnaden i deras livsval präglade länge relationen dem emellan. Den ene var en plikttrogen och sträng militär, som inte hade någon större förståelse för sin sons behov och intressen. Den andre en perfektionistisk tecknare, som skapade en av alla tiders mest älskade fiktiva karaktärer. Georges Remi jr berättar om hur hans pappa ville pressa in honom i en strikt konservativ belgisk form av pliktuppfyllelse, med troheten mot nationen, kronan och kyrkan som tillvarons centrala värden. Farbrodern, som pojken uppkallats efter, var länge en fjärran idol, medan Tintin blev en älskad papperskusin och förebild.

Barndomsskildringen är mycket fin, och skulle utan vidare ha kunnat stå på egna ben även utan referenserna till Tintin. Skildringen av de första åren i det ockuperade Tyskland efter kriget berättar om en svår historisk tid ur barnets perspektiv, något som nästan alltid är fruktbart och som gör det möjligt att se nya dimensioner i allvarliga skeenden. Detsamma gäller berättelsen om hans år som skolpojke i Belgiska Kongo under kolonialismens sista tid. Han har lite av samma kluvna attityd till kolonialtillvaron som Camus hade inför den franska närvaron i Algeriet – det var ju hans värld, hans liv, och varken han själv eller dem han kände ville ju någon något ont. Det är också ett perspektiv som kan ge flera dimensioner till ett smärtsamt historiskt skeende. Men mitt i anekdoterna om scoututflykter i militära transportplan och den snälle infödde föraren av skolbussen som gasade genom vattendragen så att det stänkte, till pojkarnas ohöljda förtjusning, finns där litet för litet av det historiska sammanhanget för att den personliga melankolin ska få en resonans som på allvar lyfter berättelsen ur det privata. Och det är också problemet med boken i stort.

Georges Remi jr ville vara en verklig Tintin under sin uppväxt, vilket de flesta barn drömmer om. Hans ambition var senare att få fylla en funktion i farbroderns studio, men där avvisades han nonchalant. Hans reaktion på det blev ett ilsket brev som ledde till en livslång brytning, som håller i sig även efter farbroderns död 1983, vilket har resulterat i att Georges jr och hans familj inte fått någon del av arvet eller någon insyn i hur det förvaltas.

Visst bjuder boken på en intressant skildring av hur Hergés arv plundras av hans unga änka, hennes nye make och diverse andra som enbart ser det ekonomiska värdet i Tintin som franchisingprodukt. Här finns också allvarliga och intressanta frågeställningar: dels ett allmänt ifrågasättande av arvtagarens rätt att profitera på ett konstnärskap man har fått överta ansvaret för, dels specifika iakttagelser av intriger och uteslutningar. Lojala tecknare beklagar i hemlighet allt det som har skett med Tintin efter Hergés död. Men det blir svårt att göra sig fri helt från den personliga bitterheten i boken. Historien lyfter inte riktigt.

Hur borde ett arv som Hergés förvaltas? Är det verkligen fel att hålla liv i figuren, popularisera honom och dra in pengar på honom? Vilket slags pietet vore mera korrekt? En del av kommersen kring Tintin är naturligtvis enbart driven av girighet, men de klassiska albumen och de livfulla gestalterna i dem lever sitt eget liv långt bortom alla gräl och arvstvister, i varje ny läsares huvud. Tiden kan gå ifrån vissa aspekter av dessa äventyr, men gestalten Tintin är idag lika odödlig och allmängiltig som greven av Monte Cristo eller Sherlock Holmes.