När glastaket sprängs

Kvinnors ökade framsteg inom politik, forskning och näringsliv styrs av globala samhällstrender. En av de tydligaste är att världen har blivit alltmer urbaniserad. Storstäderna erbjuder attraktiva serviceutbud och många arbetstillfällen inom växande tjänstenäringar.

Framförallt unga kvinnor har en tydlig preferens för urbana miljöer. Däri ligger förklaringen till varför singelmarknaderna i storstäder tenderar att gynna männen. Å andra sidan uppstår en brist på singelkvinnor i landsbygden, vilket förklarar varför det är vanligt att män som bor där försöker hitta partners utomlands.

Män har en tydlig fördel på arbetsmarknaden, nämligen fler arbetade timmar i genomsnitt. Men det blir allt vanligare att unga kvinnor i storstäderna också tar igen detta försprång. Storstadskvinnorna skaffar nämligen ofta barn sent och hinner därmed satsa på både utbildning och karriär. Kombinationen att först studera och därefter arbeta många timmar i privat sektor har visat sig vara ett framgångsrecept. På senare tid har unga heltidsarbetande kvinnor i amerikanska storstäder inte bara kommit ikapp männen i inkomst, utan rentav gått om dem. Andrew Beveridge, forskare i demografi vid Queens College i New York, blev för några år sedan världskänd när han jämförde medianinkomsten för heltidsarbetande män och kvinnor i åldrarna 21–30 år.

år 1970 tjänade de unga kvinnorna i New York i snitt 19 procent mindre än männen. Hela löneskillnaden hade dock försvunnit år 2000. Fem år senare var skillnaden åter synlig, denna gång till kvinnornas fördel.

Nu tjänade de unga kvinnorna 17 procent mer än de unga männen. I genomsnitt var kvinnornas medianinkomst 5 000 dollar högre per år än männens. Trenden hade dessutom spridit sig upp i åldrarna. Heltidsarbetande kvinnor mellan 31 och 40 år tjänade inte mer än, men dock lika mycket, som männen.

Utvecklingen är inte unik för New York, utan präglar överlag amerikanska storstäder. Framförallt för kvinnor som satsar på karriär före familj är utsikterna goda. En studie har nyligen jämfört inkomsterna för ensamstående kvinnor utan barn i åldrarna 22–30 med motsvarande grupp av män. Det framkom att unga kvinnor tjänade mer än unga män i 147 av USA:s 150 största städer.

Den största skillnaden fanns i Atlanta, där kvinnornas inkomster var 21 procent högre än männens. Intressant nog tycks en liknande trend vara på väg i Sverige. Om trenden sedan 1990 håller i sig kommer heltidsarbetande kvinnor mellan 20 och 29 år i Stockholms län att ha samma medianinkomst som männen år 2021. I resten av landet kommer glastaken att spräckas 2035 med bibehållen trend.

högpresterande män belönas inte bara med pengar och hög status, utan också med sexuell attraktionskraft. För kvinnor medför inte karriärframgångar samma fördelar.

I en artikel i Time som publicerades strax före sommaren berättade författaren Liza Mundy om hur karriärframgångar hos kvinnor rentav kan skrämma bort män. Mundy exemplifierade med en ung läkare som försökte undvika detta genom att berätta för männen att hon ”arbetade vid sjukhuset och tog hand om patienter”. Därmed kunde hon ge ett första intryck av att snarast vara sjuksköterska. Nyligen frågade jag själv en ung riksdagsledamot hur hon skulle hantera samma situation på singelmarknaden. Svaret blev att hon skulle säga att hon ”jobbade med politik”.

De anekdotiska exemplen motsäger inte att många män kan finna kvinnliga läkare attraktiva på grund av deras framgångar. Samtidigt är det svårt att tänka sig att manliga läkare eller riksdagsledamöter skulle tona ned sina framsteg, snarare än framhäva dem, för att framstå som mer attraktiva.

En fråga som har undersökts av den amerikanska forskaren Fhionna Moore och hennes kolleger är vilka preferenser som karriärkvinnorna själva har vid val av partner. Studier har tidigare visat, som man kan ha misstänkt, att män går mer på utseende medan kvinnor i större utsträckning värderar hög och trygg inkomst. Kan vi därmed förvänta oss att kvinnor som själva tjänar bra utvecklar sexuella urval som är mer lika männens?

Forskarna finner att preferensen för materiell trygghet hos partnern är lägre bland kvinnor som gör framgångsrik karriär. Likaså ställs högre krav på att männen ser bra ut. Forskarna hade även förväntat sig att karriärkvinnorna skulle bryta mot mönstret där kvinnor föredrar något äldre män. I själva verket fann de att karriärkvinnorna tenderade att dras till ännu äldre män.

Hur ser det hela då ut i jämställda Sverige? En djupgående svensk studie har undersökt familjebildningen för födda mellan åren 1945 och 1962.

En central fråga var hur stor andel som var barnlösa vid 45 års ålder. Mycket riktigt visade det sig att icke-akademiska kvinnor mer sällan än akademiska kvinnor var barnlösa. Bland de kvinnor som föddes 1945 var drygt 20 procent av dem som läst prestigeutbildningar barnlösa vid 45 års ålder, jämfört med strax över 10 procent bland icke-akademiker.

Genom åren har skillnaderna krympt. Högutbildade kvinnor har fått lättare att kombinera barn och familj. Tänkbara förklaringar kan vara ökad tillgång till offentlig barnomsorg och mer jämställda makar. Bland män är högutbildade den grupp som har lägst andel barnlösa. Intressant nog har andelen barnlösa ökat på senare tid hos svenska män i allmänhet, men inte bland de högutbildade.

när vi tittar på relationen mellan karriär, familj och barn är det förstås viktigt att beakta samhällsattityder liksom samhällsinstitutioner som förskola och föräldrapeng. Diskussionen går att rikta in mot olika politiska frågor. Exempelvis kan man argumentera för att de långa genomströmningstider som råder i svenska högskolor leder till att många tar examen först när de börjar närma sig 30-årsåldern. Inte mycket tid kvarstår därefter för att både komma igång med karriären och skaffa barn. Framförallt drabbas kvinnor, eftersom de ännu (trots modern medicin) har kortare tid på sig för att hinna skaffa egna biologiska barn än vad män har.

Det är också intressant att fråga sig hur mycket av sambanden mellan familjebildning och karriär som bottnar i biologi och hur mycket som beror på kultur. Skulle det röra sig om kulturella skillnader bör vi förvänta oss tydliga förändringar framöver. Kommer karriärkvinnor att framstå som alltmer attraktiva, i takt med att männen vänjer sig vid att kvinnor når toppositioner i högre grad än idag?

Kommer karriärkvinnorna att ändra sina preferenser, så att de liksom karriärmännen i större utsträckning väljer partner med lägre status på arbetsmarknaden, vilka kan tänka sig att ta huvudansvaret för hushållet?

De frågorna kan bara tiden svara på. Skulle förändringarna verkligen inträffa kan vi kanske snart se en situation där kvinnor, i likhet med männen idag, inte bara drivs av ekonomiska skäl för att göra karriär, utan också för att stärka sin ställning på singelmarknaden.