Tankesmedjorna expanderar och får allt större budgetar, men lobbyism och särintressen väger alltid tyngre. Det säger Andrew Rich, professor i statsvetenskap vid City College of New York och expert på tankesmedjor.
Under sekulariseringsprocessen har åtskilliga filosofer funderat över religionens väsen. 1800-talssociologen Émile Durkheim menade att religionen är en illusion, men ändå nödvändig för samhällets sammanhållning. Idag talar man om en ”desekularisering”, vilken i värsta fall kan leda till minskat engagemang för rättvisa i världen.

Dagens ateistiska missionärer är innerst inne medvetna om att deras knäfall inför vetenskapen inte gör universum mindre mysteriöst. De negligerar att religionen tillhandahåller en teologisk infrastruktur som håller begreppen om det heliga och transcendentala på plats.
Att religionen har använts för att förtrycka och terrorisera, bör inte skymma dess positiva egenskaper. Religionen erbjuder en förståelse av universum som mysterium och under. Och den försvarar människans värde som subjekt mot vetenskapens objektifiering och samhällets instrumentalisering av människan.

Dumhet är ingen ovanlig egenskap hos vetenskapsmän och intellektuella. Uppfattningen att det inte finns någon objektiv verklighet har emellertid bidragit till att ytterligare öka inskränktheten.