Läkande humaniora

Som det nu är lär sig studenterna ett alltför instrumentellt sätt att tänka, everything is business. Forskargruppen menar att humaniora skulle motverka den ”marknadsfundamentalism” som de anser har förorsakat upprepade kriser i världsekonomin. Studenterna behöver träna på att hålla flera synvinklar på ekonomin i huvudet samtidigt, såväl ett humanistiskt som ett ekologiskt, etiskt och estetiskt perspektiv. De behöver lära sig att se mer holistiskt och långsiktigt på sina arbetsuppgifter.

Under många år som läkare och hälsovårdare har det blivit allt tydligare för mig vilken betydelse kunskaper om människans natur har för förutsättningarna att behålla hälsan. Eftersom jag har erfarenhet av hur man lägger upp utbildningen vid andra västerländska universitet kan jag konstatera att man där har krav på humaniora såväl i läkarutbildningen som i ekonomiutbildningen.

I Sverige är detta däremot inte självklart. På det universitet där jag undervisar blivande läkare sedan många år finns inte humaniora på schemat någonstans under den långa utbildningen.

Om man inte skaffat sig en god social och kulturell orientering, och inte heller intresserat sig för humaniora under studietiden står man illa rustad inför den mångfald av krävande möten med hjälpsökande människor som väntar. Patienternas problem är ofta sammansatta av psykosociala, kulturella och medicinska faktorer. Allt fler patienter har dessutom en kulturell och etnisk bakgrund som läkaren inte är bekant med. Denna mångfald ställer enorma krav på empatisk förmåga och social talang.

Många behandlingar som kräver patienternas aktiva medverkan och uthållighet förutsätter att läkaren inger ett sådant förtroende och är så vinnande i sitt sätt att förklara och handleda att de hjälpsökande är beredda gå in i en ”samarbetsallians” som skall hålla under lång tid. I all terapi är empatisk förmåga, handlag, tålamod och kontinuitet helt avgörande för skillnaden mellan framgång och misslyckande.