
I 13 kaotiska år hade USA sin mest frihetliga författning. Den krockade med verkligheten. Vad kan dagens EU lära av dess öde?

Våren 1776 pågick ett intensivt arbete i det blivande USA – militärt, politiskt och filosofiskt.

I ett försök att undvika skadlig maktkoncentration byggde grundlagsfäderna in spänningar i den amerikanska staten som än i dag präglar USA:s politik.

Universitetet UATX i Texas är oberoende av statliga pengar – och kan därför utmana den förhärskande ideologin på ett sätt som vore nästan omöjligt i Sverige.

Venezuela har inte bara tolererat terrorgruppens närvaro – landet har under två decennier fungerat som en skyddad bas för dess globala verksamhet.

Likriktning och ideologiska skygglappar får akademiker att blunda för potentiellt samhällsviktig forskning och undvika obekväma slutsatser.

Med folkmordet i minnet föredrar många president Kagames auktoritära fred framför ett flerpartisystem som kan spåra ur i konflikt.

Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Sveriges matproduktion är för låg för att försörja medborgarna i kristider. Så behöver det inte vara.

Psykisk motståndskraft är grunden till all beredskap. Efter 212 år av fred och nio år av Tiktok kan den moderna svensken vara unikt dåligt rustad att klara av svårigheter.

Det har visat svårare än väntat att få försvaret krigsdugligt. Ännu en gång har freden tagits för given.