
I dag är många redo att ta farväl av liberalismen, ofta på goda grunder.…

Kring förra sekelskiftet utbröt en infekterad strid om matematikens grunder. En ny bok skildrar…

Det skulle bli så bra: välstånd överallt och demokrati för alla. Men välståndet visade…

Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Vad i hjärnan är det egentligen som ger upphov till medvetandet? Många hoppas på en vetenskaplig förklaring, men försöken landar påfallande ofta i psykedelika.

Thomas Manns homosexualitet avfärdas ofta som en bisak. Enligt en ny studie var den tvärtom central för både hans personlighet och författarskap.

Om det inte var William Shakespeare som skrev Hamlet och Kung Lear, vilket vissa argumenterar för att det inte var, vem gjorde det då?

Ezekiel J. Emanuel är en av de allra tyngsta auktoriteterna inom amerikansk medicin och sjukvård. Men vad allmänheten efterfrågar är inte kunskap utan konspirationsteorier och flum.

Vad kännetecknar egentligen kapitalismen, hur fungerar den och varför är den så seglivad? Harvardhistorikern Sven Beckert reder ut begreppen på mer än 1 300 sidor.

Den amerikanska författaren var länge mest bekant för sin salong i Paris, men hon fick se sin litterära berömmelse öka markant mot slutet av sitt liv.

Stora delar av poeten Konstantinos Kavafis privatliv är alltjämt höljt i dunkel. En ny biografi sprider ljus över diktarens kamp för litterärt erkännande.

Biografier känner vi till. Mindre vanligt är att någon skriver en biografi om en biografi. Richard Ellmanns omtalade bok om James Joyce är ett sällsynt undantag.

I den identitetspolitiska eran genomgår museibranschen en intellektuell kris. Antropologiprofessorn Adam Kuper påminner om att samlingarna fyller en viktig funktion.

”Populism” är en laddad beteckning. Vissa ser den som nedsättande, men i Frankrike börjar nu ytterpartierna själva kalla sig populister. Med stolthet.

Optimismen efter murens fall var ogrundad. I stället för att lyssna till prat om historiens slut borde ledarna i väst ha studerat kulturens roll i konflikter mellan civilisationer.

Det kan vara så att konsten och matematiken är två sidor av samma mynt: mönster som talar till oss utanför våra medvetna frekvenser.

Transhumanismen vill med teknikens hjälp lyfta människan till en ny nivå. Det tyder på en bristande förståelse inför värdet av det unikt mänskliga.

I både Sverige och USA har vänstern fokuserat för mycket på att stärka svaga gruppers köpkraft och för lite på att producera vad samhället verkligen behöver.

AI är tänkt att tjäna mänskligheten. Problemet är att den och vi förr eller senare kommer att vilja olika saker – och då är den oss överlägsen.

Den franske filosofen Gilles Deleuze fokuserade på det sinnliga, konkreta och speciella. Skillnader var intressantare än likhet. Nu finns hans sena universitetsseminarier utgivna i bokform.

Det finns en sista gång för allt, på gott och ont. Med utgångspunkt i Östtysklands fall reflekterar Jenny Erpenbeck över försvinnandets betydelse.

Patienter tenderar att vilja få sina besvär förklarade med en diagnos. Enligt neurologen Suzanne O’Sullivan är det inte självklart att vården borde göra dem till lags.

Kyrkofadern Augustinus inflytande på västerländskt tänkande är avgörande. En ny biografi fokuserar på hans ursprung och liv i Afrika.

Vår inställning till samhället och kulturen har blivit präktig och ängslig. Den österrikiske filosofen Robert Pfaller spanar efter det skratt som flytt.

Oftare än vad vi vill erkänna är det bekvämast att inte veta. Columbiaprofessorn Mark Lilla har skrivit en bok om varför människan ofta undviker kunskap.

Hur bred var egentligen det tyska folkets uppslutning bakom nazistregimen? Ny forskning ger delvis nya svar.