
Konst, litteratur, idé- och kulturhistoria.

Den nyligen avlidne portugisiske författaren António Lobo Antunes fick aldrig Nobelpriset. Det var ett av Akademiens största misstag under de senaste decennierna.

I en ny antologi samlas ett antal ukrainska poeter som tystades av Josef Stalins regim.

Sedan den världsberömde filosofen Ernst Cassirer flytt till Göteborg började han skriva om svensk kulturhistoria. Nu har hans bok om Thomas Thorild översatts.

Under första världskriget skrev han en konservativ nationalistisk essä. När andra världskriget kom hade författaren…

Den nyligen avlidne portugisiske författaren António Lobo Antunes fick aldrig Nobelpriset. Det var ett av…

I en ny antologi samlas ett antal ukrainska poeter som tystades av Josef Stalins regim.

Att använda författarskapet som offentlig terapi är sällan en god idé, men Georgi Gospodinov är ett undantag.

Den persiske poeten Hafiz skrev erotiska och vindyrkande dikter. Rättrogna muslimska uttolkare har försökt bortförklara texterna som metaforiska.

Den kanske äldsta prosatexten från Aten är ett generalangrepp på det tarvliga folkstyret.

Att läsa Marguerite Yourcenars bok om Chenonceaux är mer givande än att besöka slottet.

Juan Gabriel Vásquez skildrar Latinamerikas dramatiska samtidshistoria – och räddar en fascinerande skulptör från att falla i glömska.

Den genialiske skulptören Johan Tobias Sergel (1740–1814) var berömd både bland Stockholms busar och den internationella kultureliten. Samtidigt var han djupt mänsklig.

Den grekiske författaren Lukianos har i modern tid inte haft någon högkonjunktur. Det är välkommet att han nu har kommit ut i en fin svensk översättning.

I en dagbok och en diktsamling har författaren Maria Galina gett en drabbande inifrånskildring av situationen i Ukraina.

Sigmund Lipinsky tillhör de konstnärer som föll i glömska på grund av den framgångsrika avantgardismen.

Mauritz Stillers Vingarne är en tidig queerfilm, men de homoerotiska inslagen förmedlas via ett mytologiskt kodspråk.

Den judiske tänkaren Maimonides har fått stort inflytande för sin uppfattning att vanliga människor behöver en primitiv gudsbild, trots att den inte överensstämmer med sanningen.

Den talangfulle men svårbegriplige författaren dog endast 24 år gammal. I år skulle han ha fyllt 100.

Euripides Medea lockar ständigt till omdiktningar. Hon kan framställas som allt från hatisk trollpacka till feministisk ikon.

Richard Årlin ägnar sig åt att återskapa det tidiga gutenbergska boktrycket. Han visar på betydelsen av boken som ett fysiskt, och ofta konstnärligt, objekt.

En nyöversatt bok beskriver Muslimska brödraskapets inflytande i Europa. Det finns all anledning att ta hotet på allvar.

I en roman från 1984 beskrev Vasilij Aksionov vad som kunde ha hänt om de vita styrkorna vunnit slaget om Krim och det inte blivit en del av Sovjetunionen.

Alice Lyttkens var en mycket populär romanförfattare som skrev flera böcker om kvinnor som trotsar våra förväntningar. Hon har ännu inte fått det erkännande hon förtjänar.

I två nya böcker finns en närmast utopisk syn på kulturpolitiken. Men politiker måste alltid hantera intressekonflikter och prioritera.

Charles Lamb har uppnått klassikerstatus i Storbritannien. Hans avspända stil gjorde honom till en förnyare av den engelska essäformen – och en av den engelska litteraturens mest älskvärda gestalter.

Vladimir Sorokin har under flera decennier satiriserat Ryssland. Numera är hans böcker förbjudna i hemlandet.

Märit Huldt, alias Hiram, hör till de kokboksförfattare man gärna hade varit vän med.

Thomas Götselius skildrar hur skrivandet har förändrats från antikens papyrusrullar till dagens digitala ordbehandlare.

Carl-Göran Heidegren fortsätter i sin nya bok att analysera Weimarrepublikens idéklimat. Nu skildrar han tre av dess mest berömda kvinnor: Anita Berber, Marlene Dietrich och Leni Riefenstahl.