Historien upprepar sig

Riksdagen har tillbaka i historien ställts inför många sådana perioder. Vår exportnäring bygger sedan mer än 500 år på förädlade råvaror från främst bergsbruk men även från skogen. Tid efter annan har exportefterfrågan sviktat. På sikt måste handelsutbytet med omvärlden balanseras liksom statens budget. Politiker har således i gångna riksdagar diskuterat förslag till förändringar: ”Att höja skatter leder nog till en ytterligare försvagad ekonomi! Vad kan hejda importen? Hur kan vi med fler inhemska företags hjälp ersätta importvaror och tjänster?”

I min forskning om institutionella förändringars betydelse för gynnandet/missgynnandet av företagandet har jag funnit många intressanta lösningar. Även om det för långt att beskriva dessa kan några betydelsefulla perioder nämnas som satt spår i dagens näringsliv. Kring sekelskiftet 1600 anlades många företag som levt fram till modern tid, såsom Skultuna mässingsbruk. Exportsvårigheter under 1700-talets början och dess slut ledde till gynnsamma förhållanden för hemmamarknadsföretag och tidiga industriliknande verksamheter. Från slutet av 1800-talet och en bit in i nästa sekel ökade nyföretagandet, varvid flera av dagens storföretag anlades. Flera av dessa gick från att leverera åt hemmamarknaden till att bli starka exportföretag.

Det tycks som vi står inför en liknande situation idag! Om problemen med utrikeshandel och statsbudget består över längre tid måste åtgärder vidtas. Hur tacklade man situationen förr? Vad kan dagens politiker lära av historien? Under min tid som sakkunnig i näringsdepartementet fanns föga insikt om de verkliga problemen. Trots långvarig och animerad debatt har Riksbankens räntesänkningar varit mer verkningslösa än förväntat. Genom en lägre ränta skulle företagen uppmuntras till att börja investera och få fart på hjulen. Företag investerar ofta när de förutspår goda framtidsutsikter och de stora exportföretagen tenderar idag att investera främst utanför Sverige.

I den ekonomiska debatten tycktes många tro att bara man får igång den inhemska konsumtionen med generös finans- och kreditpolitik så snurrar hjulen snabbare. Allmänt sett saknas insikt om att en historiskt hög andel av konsumtionen idag importeras och således gynnas inte svenska företag och sysselsättningen här hemma såsom förr.

Baserat på min forskning kommer mer verkningsfulla politiska förslag att snart behövas, som finns men måste återupptäckas. Min bedömning är att politiker med nationalekonomiska kunskaper ställer sig frågan: ”För att få fler och växande företag, vilka institutionella åtgärder kan vi vidta?”

Med andra ord bör vi kunna förvänta oss satsningar på företagandet i allmänhet och hemmamarknadsproducerande företag i synnerhet, både avseende tjänster och varor. Det är inte osannolikt att fler europeiska nationer i en liknande situation går samma väg. Historiska erfarenheter talar för en sådan utveckling.