Det långa slaget om Normandie

Invånarantalet i Normandies behagfulla stad Bayeux är ringa, närmast av Arbogas eller Bromöllas storlek. Därför är det anmärkningsvärt vilken historisk betydelse Bayeux har haft alltsedan romarrikets dagar, och i synnerhet under den period som i norra Europa utmärker skiftet från vikingatid till medeltidens kristna kulturvärld.

Detta uppenbaras inte minst i den väldiga Cathédrale Notre-Dame de Bayeux, som under vårt besök tar en halv dag att vandra runt i. Och tacka för det: den kulturarvsskyddade helgedomen sjuder av liv och hi­storia och invigdes så tidigt som två decennier före det historiska slaget vid Hastings. Odo av Bayeux, halvbror till Vilhelm Erövraren, var stadens biskop och medfinansiär av invasionen, ja, närvarade rentav vid det berömda slaget och var av allt att döma initiativtagaren till skapandet av den världsminneslistade Bayeuxtapeten, som så livligt illustrerar historien bakom kampen om Englands tron och normandernas framgångsrika inryckning i öriket.

Innanför kyrkobyggnadens portal hänger en minnestavla över de stupade soldaterna i brittiska frihetsarmén 1944–45, och i kryptan under golvet låg Bayeuxtapeten – utförd redan årtiondet efter det berömda slaget – hoprullad i katedralens skattkista i många sekel, tills den i början av 1700-talet upptäcktes och förflyttades till en säkrare förvaringsplats i staden.

Hundra år senare fraktades den historiska dyrgripen till Musée Napoléon (nuvarande Louvren) i Paris, där Bonaparte personligen studerade den och så till den grad lät sig inspireras att han genast började smida planer på att själv invadera England. Året därpå återfördes det tidsdokumenterande konstverket till Bayeux, där det än idag befinner sig (även om en klåfingrig Heinrich Himmler var på vippen att lyckas överföra nationalskatten till Tyskland under andra världskriget).

Bayeuxtapeten kan för närvarande beskådas på Musée de la Tapisserie de Ba­yeux i stadens centrum. Textilen är visserligen lång (närmare 70 meter), men höjden på den tredelade och rikligt illu­strerade duken – i själva verket alltså ingen tapet, utan ett mångfärgat broderi på nio långa hoppsydda linneremsor – är blygsamma 50 centimeter. Den bredare mittsektionen återberättar själva händelseförloppet med illustrationer och latinsk text, medan de smalare bårderna ovan- och ne­danför denna är dekorerade med bilder på djur och mytiska figurer, liksom på vardagsscener med jakt-, vapen- och lantbruksmotiv. Så går man långsamt runt och bevittnar storögt detta visuellt fascinerande och omvälvande stycke europeisk historia. Allt berättat med en sådan expressiv inlevelse att ens första impuls efter fullbordat varv är att bums köpa biljett till ännu en runda.

Även om fransmännen inte är direkt kända för att vifta med andra flaggor än sin egen trikolor, vimlade Bayeux i somras av vajande och prydande Union Jacks, Stars and Stripes och Maple Leafs under det högtidliga 80-årsminnet av de allierade styrkornas landstigning i Normandie – Operation Overlord – den 6 juni 1944. Notabiliteter som Emmanuel Macron, Joe Biden, prins William och rentav Olaf Scholz, från ”fiendelandet”, närvarade vid den officiella ceremonin i närheten av landstigningens epicentrum Omaha Beach, två mil nordväst om Bayeux. Här ligger också det ständigt välbesökta Musée Mémorial Omaha Beach, ett av flera ”D-Day-museer” i regio­nen.

Det knappt två månader långa slaget om Normandie var mycket blodigt, varför den slutliga tyska förlusten förstås var efterlängtad, inte minst av den franska civil­befolkningen. Fotografier och filmklipp på brigadgeneral de Gaulles rundtur genom den befriade staden Bayeux veckan efter invasionen, visar upp den populäre landsfadern och presidenten in spe omgiven av hyllande och jublande ortsbor.

Med tanke på platsen han för tillfället vistades i, reflekterade kanske också han över möjligheten att betrakta de allierades landstigning som ett slags omvänt slaget vid Hastings. Då, 1066, Vilhelm Erövrarens besättande av saxiske kung Harald II:s England söderifrån; och nu, närmare 900 år senare och från andra hållet över Engelska kanalen, de allierades samordnade anfall mot det av Nazityskland ockuperade Normandie.