I oktober förra året ägnade Charlie Hebdo ett helt nummer åt Simon Fieschi, som just hade hittats död på ett hotellrum i Paris. Texten på omslaget löd: ”10 år av att ge långfingret åt terrorism.”
Den 7 januari 2015 klev bröderna Kouachi in på Charlie Hebdo och avfyrade sina kalasjnikovar. En av de första kulorna träffade Fieschis nyckelben, gick igenom ryggraden och förlamade stora delar av hans kropp. Han vistades i nio månader på sjukhus. Efter ännu en tid lyckades han mirakulöst nog resa sig och kunde följande år ta sig fram på kryckor. Fieschi, som hade varit webbansvarig, orkade bara utföra sina tidigare arbetsuppgifter några timmar om dagen.
Även för Charlie Hebdos advokat Richard Malka finns det ett före och ett efter januari 2015. På några få minuter miste han flera vänner och kolleger på satirtidningen. Han hade som 23-åring skrivit tidningens stadgar när den återuppstod i början av 1990-talet.
Under rättegången som hölls i Paris den 4 december 2020 mot de 14 inblandade i terrorattentaten pläderade Richard Malka för att strängaste straff skulle utdelas. Han påpekade: ”Attentaten mot Charlie Hebdo och Hyper Cacher [en judisk livsmedelsbutik där en annan terrorist tog gisslan och dödade fyra personer] är inte enbart ett våldsbrott. De har även en politisk, filosofisk och metafysisk betydelse.”
Judar och Charlie Hebdo är på samma sida, konstaterar Malka. För bröderna Kouachi och Coulibaly, som utförde attentaten i Paris i januari 2015, var det logiskt att utse dem som måltavlor. De är Den Andre. De som inte tror på rätt Gud ska utplånas, enligt Kouachis och Coulibalys monstruösa visioner.
Numera finns Malkas böcker Rätten att jävlas med Gud och Traktat om intoleransen på svenska, i översättning av Cecilia Franklin. I Rätten att jävlas med Gud påminner Malka om vad Charlie Hebdo ännu står för – förvisso på hemlig adress och under ständigt polisbeskydd. Det är att få ”skratta, teckna, älska och njuta av våra friheter och leva med huvudet högt inför de fanatiker som vill påtvinga oss sin neurotiska och frustrerade värld, understödda av akademiker som tvångsmatats med anglosaxisk identitetspolitik och av intellektuella arvtagare till dem som beundrade 1900-talets värsta diktatorer, från Stalin till Pol Pot”.
Charlie Hebdo använder humoristiska och respektlösa teckningar mot dem som inte förtjänar vår aktning; mot dem som luras och suger ut. Det var tidigare en vänsterhållning. Men nu har Melenchons extremvänster tagit avstånd från tidningen. Vänstern i Frankrike kämpar för rätten att bära slöja, samtidigt som kvinnor dödas om de inte bär slöja i Afghanistan och Iran. Malka frågar varför man inte anser sig ha viktigare slag att utkämpa.
Malka försvarade tidningen 2007–2008 när den ställdes inför domstol för att 2006 ha återpublicerat Jyllands-Postens satirteckningar av Muhammed. Han lyfter något som han tycker att alla bör känna till: det falska tillägget. Danska imamer med kopplingar till Muslimska brödraskapet lade nämligen till tre mycket grövre teckningar som de hittat på internet och som inte hade något alls med islam att göra – i ett fall var det inte ens Muhammed som hade avbildats i förstone. Imamerna begick alltså själva blasfemi. En av imamerna har gjort avbön och publicerat en bok om affären.
Efter friandet för Muhammedkarikatyrerna upprepades hoten från både radikala samfund och enskilda missdådare. År 2011 utsattes Charlie Hebdo för en mordbrand där lokalen totalförstördes. Genom åren har Malka hört många som vill förstå eller rentav försvara kränktheten hos förövarna. Däri ser han ett sluttande plan mot underkastelse. Han riktar tacksamhet mot den judiska studentorganisationen UEJF som aldrig vikit från Charlie Hebdos sida. Och han hyllar den nye imamen för Paris moské, Chems-Eddine Hafiz, som är talesperson för en ny fransk islam, där man erkänner att rätten att teckna karikatyrer är en del av Frankrikes yttrandefrihet.
Att kalla Charlie Hebdo för islamofobisk är bara dumheter, påpekar Malka. Mordoffren var engagerade i den antirasistiska kampen tillsammans med SOS Racisme och de judiska studenterna i UEJF. Två av dödsoffren var muslimer: en av poliserna och en av redaktörerna, Mustapha Qurrad. Malka lyfter fram att enbart 1,5 procent av alla tidningens framsidor sedan 1992 har drivit med islam. Långt fler av Charlie Hebdos förstasidor häcklar extremhöger och vänstermakthavare, högborgerliga politiker och katolska representanter.
Den 17 oktober 2022 höll Richard Malka en slutplädering i Voltairesalen i Högsta domstolen, eftersom två av de dömda hade överklagat sina domar. Liksom Voltaire nästan 300 år tidigare anklagar Malka religionen. Han talar om tro, inte om troende. Han talar om en syn på islam, inte om muslimer. Detta eftersom de enda motiven som de åtalade anför under rättegångarna är diffust religiösa uppfattningar. Att ta religiös vidskepelse i örat var vad Voltaire gjorde i sin Traktat om toleransen som trycktes 1763 (och förstås sedan förbjöds, men blev en bästsäljare igen 2015). Han utpekade på 1700-talet den dogmatiska katolicismen, tolkad av de män som avrättade Jean Calas, en köpman i Toulouse, för ett mord han inte begått, bara för att han inte trodde på ”rätt” kristendom.
Malkas effektiva plädering är en lärorik introduktion till islam. Mot slutet sammanfattar han att ”det finns ett upplyst islam och ett mörkt islam, vars största fiende är det upplysta islam. Det finns ett filosofernas islam och ett förkunnarnas islam, ett eftertänksamt islam och ett förfalskat islam, ett mutaziliternas islam och ett salafisternas islam, ett tänkandets islam och ett bröderna Kouachis islam”. Om fler advokater uttryckte sig så här tankemässigt och stilistiskt klart, skulle pläderingar kunna bilda en egen litterär genre.
Han citerar Thomas Mann från 1936: ”I all humanism ligger ett element av svaghet, som hänger ihop med dess förakt för fanatismen, dess tolerans och dess förkärlek för tvivlet, kort sagt: med dess naturliga godhet, och som ibland kan bli ödesdiger. Vad som behövs är en militant humanism, en humanism som upptäckte sin mandom och uppfylldes av insikten, att frihetens, toleransens och tvivlets princip inte får låta utsuga och övertrumfa sig av en fanatism utan blygsel och tvivel.”
Den gren av islam som har vunnit mark är tyvärr Muslimska brödraskapets version, den som tror att Koranen är ”oskapad” och inte får analyseras eller sättas i kontext. Den gör sig mer hörd än kunskapens och tvivlets islam – den som de allra flesta muslimer vill se; bland andra Adonis, andra intellektuella muslimer som Malka citerar, tillika de poetiska sufierna. Fanatismen orsakar död, förtryck och lidande för andra muslimer utanför Europa och försöker tysta fritt undervisande lärare och andra människor även här.
det hedrar det nya förlaget Nopolar Publishing att man ger ut de fysiskt tunna, men intellektuellt tunga, böckerna. I Sverige tror vi kanske att rätten att jävlas med Gud är något vi kan leva utan. Men anpassar vi oss till de bokstavstrogna islamisterna sviker vi de miljontals muslimer som vill leva i fred och frihet med sin tro. Dö för rätten att uttrycka sig? Nej, det är mycket smartare att ducka, tycks vara många svenska politikers och journalisters hållning idag. Jag hoppas att alla de som sagt att det är onödigt att provocera islamisterna får dessa två vettiga böcker i sina händer. Valet står mellan å ena sidan förnuft och frihet, å andra sidan dogmer och underkastelse.
Efter rättegångarna 2020 och 2022 har det hållits ännu en år 2024, mot Peter Charif. Han var hjärnan bakom attacken den 7 januari 2015. Simon Fieschi var där bredvid Richard Malka, och han vittnade ännu en gång – med ord och kropp – om den skada terrorn har gjort och gör. Han hade nog även hoppats på att förstå något om varför hans vänner och kolleger mördades. Men terrorister har aldrig några meningsfulla förklaringar.
Simon Fieschi dog alltså bara några veckor efter att livstidsdomen hade förkunnats. Hans egen berättelse om tiden som förlamad på sjukhuset, med det trauma det innebär att se vänner och kolleger mördas, är bland det mest smärtsamma vittnesmål som existerar om vad terrorismen innebär.

Redan prenumerant?
Logga inJust nu! Axess Digital för 39 kr i 3 månader
Därefter 59 kr/månaden.
- Full tillgång till allt innehåll på axess.se.
- Här är en till fördel
- Här är en annan fördel med att bli prenumerant