Från aristokratvälde till arvkungadöme

Från att ha varit toppstyrt av ett fåtal adelssläkter utvecklades samhället och en ny era där den politiska ordningen dominerades av att kungen tog vid. Om denna tid av statsbildning samt om krigets och militärens roll i omvandlingen har historikern Martin Neuding Skoog skrivit i den initierade och viktiga avhandlingen I rikets tjänst. Krig, stat och samhälle i Sverige 1450–1550 (Bokförlaget Augusti, 2018).

För första gången ges en samlad bild av hur de militära institutionerna växte fram, fungerade och förändrades 1450–1550. Under den här tiden utgjorde samhällets militära resurser av frälsemän (det vi kallar adel), biskopar, borgare i form av expeditionskårer från städerna och bondeuppbåd. Till detta militära kapital kan även läggas regenternas krigarföljen samt alla värvade fotfolksförband. Någon stående armé fanns inte.

Neuding Skoog ändrar på flera sätt den tidigare bilden av de militära resursernas fördelning och funktion. För senmedeltidens vidkommande tonar han ned frälsemännens militära betydelse genom att istället lyfta fram biskoparna som ”militära nyckelpersoner” i ett Sverige i ständiga småkrig. Biskoparna var huvudmän för egna självständiga enheter. Biskopsborgarna var som militära garnisoner och biskoparna lade ofta kräklan undan för svärdet.

Biskoparnas starka militära förmåga förklarar också varför Gustav Vasa gick så hårt åt mot just biskoparna på reformationsriksdagen i Västerås 1527, genom att beröva dem rätten till sina militära följen.

Neuding Skoogs avhandling har många förtjänster: välskriven, kunnig och nydanande i sina slutsatser rörande en central period i Sveriges historia. Den har dock smärre brister. En sådan är omfånget – över 500 sidor militär organisation blir mycket även för en van akademisk läsare. Han hade kunnat skära ned i forskningsgenomgångarna som dessutom har en tendens att upprepa vad som redan är sagt. En annan är frånvaron av teoretiska slutsatser. Neuding Skoog har ju gett oss en sådan god empirisk grund, varför inte också använda den till att dra slutsatser rörande de tidigmoderna staternas framväxt? Men allt detta är bara randanmärkningar. I rikets tjänst kommer att vara ett viktigt standardverk för lång tid framöver. Rekommenderas!