En triumf för visionären

Hilma af Klint föddes 1862 på Karlbergs slott i Stockholm och tillhörde den första generation kvinnor i Sverige som fick möjligheten att utbilda sig till konstnär. Hon var även aktiv som medium i en spiritistisk grupp, De Fem, och inspirerad av tidens andliga rörelser som teosofi och antroposofi. 1906 fick hon i uppdrag av andarna att skapa Målningarna till Templet. Dessa tavlor består av ett abstrakt formspråk med inslag av geometri, spiraler, botanik och praktfullt sprakande färger som bröt mot all tidigare konst. Sammanlagt skapade hon över 1 000 verk. Inget av dessa skulle komma att visas under hennes livstid. af Klints testamente klargjorde att tidigast 20 år efter hennes död fick de ställas ut. Världen var ännu inte redo, ansåg hon.

Hilma af Klint gick bort 1944 och först 1986 introducerades hon för en förstummad publik i Los Angeles på utställningen The Spiritual in Art. Den första retrospektiven Abstrakt pionjär gjordes av Moderna museet i Stockholm 2013, en utställning som slog alla rekord med över 800 000 besökare.

En generation efter af Klint föddes baronessan Hilla Rebay von Ehrenwiesen i Strasburg. Hon intresserade sig tidigt för andliga frågor. Som 14-åring gick hon på föreläsningar av Rudolf Steiner, grundaren av Teosofiska samfundet i Tyskland och anslöt sig till rörelsen redan 1909. Rebay studerade konst och var en del av avantgardet i München, Berlin och Paris. Konstnären Jean Arp introducerade henne till den nya abstrakta konsten. Det icke-representativa hos Wassily Kandinsky, Paul Klee, Franz Marc, Marc Chagall m fl uppfattade hon som profetisk och gudomligt inspirerat. Detta var framtidens konst.

1927 tog Hilla Rebay båten till New York. Där fick hon i uppdrag att måla miljonären Solomon Guggenheims porträtt. I Rebays studio får han upp ögonen för den abstrakta konsten hon har på väggarna och förstår att hon har en stark konstnärlig vision. Guggenheim ber henne då att skapa en konstsamling. Kandinsky, Moholy-Nagy, Delauney, Chagall, Klee m fl köps in i rasande fart. Hon blir chef för Guggenheimstiftelsen 1937 och två år senare öppnas Museum of Non-Objective Painting i ett mindre höghus på Manhattan. Men Hilla Rebay vill ha något annat. Ett tempel dedikerat till den abstrakta konsten.

1943 kontaktar hon arkitekten Frank Lloyd Wright och ber honom skapa ett nytt slags museum, en helgedom till själva skapandet. Lloyd Wright var också påverkad av tidens anda. Han ville att byggnaden skulle sträva uppåt, mot himlen. Det skulle gestalta en känsla av stigande optimism, och blev på Rebays begäran en lysande gräddvit spiral – som ett gigantiskt ymnighetshorn. (Själv ville FLW måla det knallrött!)

Museet blev färdigt först 1959 och ingen av de tre upphovsmännen Rebay, Guggenheim eller Lloyd Wright satte sin fot i byggnaden. Guggenheim var död sedan 1949, FLW gick bort våren 1959 innan huset var klart och Hilla Rebay fick sparken 1952 då museet också bytte namn till Solomon R Guggenheim Museum.

Det är en historisk triumf att dessa två kvinnor vars livsgärningar på många vis speglar varandra äntligen får mötas.