
I en ny bok skildrar Berit Linden den en gång uppmärksammade konstnären Sigrid Blomberg, numera orättvist bortglömd.

En ny bok behandlar biografigenrens utveckling från hagiografi till psykologi.

Varför gråter människor? Eric Cullhed söker svaret hos framstående tänkare och forskare.

Ambitionen är att granska religionernas roll i världspolitiken, men han granskar mest amerikansk höger.

Sture Packalén introducerar E.T.A. Hoffmann, universalgeni och mästare i psykoanalytisk skräckromantik.

Johan Norbergs bok om civilisationers uppgång och fall lär oss mycket om hur liberaler ser på världen.

Per Wästbergs minnesbok Livstecken kommer att vara en guldgruva för framtidens kulturhistoriker.

I en ny bok skildrar Henrik Dalgard hur romanen växte fram hand i hand med kapitalismen och konsumtionssamhället. Som bäst är den i närläsningarna av några utvalda romaner.

Jean-Jacques Rousseau har påverkat framstående svenskar från Gustav III till Ellen Key. Marianne Molander Beyer har skrivit en tankeväckande ny bok om filosofen.

En ny antologi skildrar Arts & Craftsrörelsen som bröt med industrialismen, och vars idéer ännu är relevanta idag.

Magnus Västerbro ger en djärv skildring av hur synen på kärlek förändrats genom årtusendena.

Slaget vid Gettysburg är det blodigaste någonsin på amerikansk mark. Niclas Sennerteg skildrar det briljant i sin nya bok.

Den avslutande delen av Svante Nordins filosofihistoria behandlar antikens och medeltidens tänkande – där den västerländska filosofin tog sin början.

Man behöver inte vara intresserad av Göran Tunström för att ha glädje av denna lysande biografi.

Fredric Bedoire skildrar hur Norrmalm kom att ersätta Gamla stan som centrum. Nils Johan Tjärnlund har läst en fullödig kulturhistoria.

Håkan Lahger har skrivit en rapp biografi över Stig Claesson – en författare som förtjänar en renässans.

Anna Victoria Hallberg väver in filosofens liv och författarskap i sin egen utveckling som människa.

I ”Historiens återkomst” tar Martin Kragh sig an dagens kaotiska världspolitiska situation genom att gå tillbaka till dess rötter i 1800- och 1900-talen.

Maja Hagermans bok om den kristne pionjären Botvid är välskriven men brister i källkritik.

Nobelstiftelsens tidigare vd Lars Heikensten skriver om såväl Macchiariniaffären som Svenska Akademiens kris i en ny bok.

Allan Klynne skriver flyhänt om Roms förste kristne kejsare och hans blodiga familjerelationer.

Skaldens tid som student i Uppsala var avgörande för honom, enligt Johan Svedjedal. Lars Lönnroth har läst en förtjänstfull biografi.

I Skarpt läge skriver Tobias Billström om sin korta men intensiva period som utrikesminister. PJ Anders Linder recenserar en stram politisk självbiografi.

Den polisreform som genomfördes på 2010-talet fick främst negativa konsekvenser, enligt Hanne Kjöller.

Johan Wennströms bok om motståndsrörelsen under kalla kriget väcker frågan vad vi har för motsvarighet i dag.