
En ny bok diskuterar vittnesmål och litterära verk om Förintelsen, skriver Björn Linnell.

I första kapitlet av ”Mörkret och människan. Om svarta hål och vår plats på jorden” (2024) utlovar Jonas Enander att läsaren ska få veta hur svarta hål fungerar, ”var de kommer ifrån och vilken roll de spelar i universum. Du kommer också att få veta hur astronomerna överhuvudtaget kan slå fast att svarta hål finns trots att…

Författaren redogör för en rad försök att knäppa upp diktarens innersta, men rocken har förblivit knäppt. Gunilla Kindstrand har läst David Anderssons nya bok om Hjalmar Söderberg.

Universitetsanställda som stöttar studentprotesterna döljer sin politiska agenda bakom yrkestitlar som forskare eller professor, skriver Sten Widmalm.

På bokmässan tidigare i höst gjorde jag intervjuer med författarna till två av årets mest läsvärda fackböcker. Bägge borde ha varit starka kandidater till årets Augustpris, men märkligt nog blev ingen av dem nominerad.

Slagsmål uppstod mellan mellan vänsterpartisten Kristofer Lundberg och journalisten Joakim Lamotte under en propalestinsk demonstration tidigare i höst.

Somliga genier står över genrernas tyranni, vilket inte betyder att alla som trotsar genrernas tyranni är genier. Bruno Schulz (1892–1942) fick två böcker utgivna under sin livstid: Kanelbutikerna (1934) och Sanatoriet Timglaset (1937).

Den världsberömde keramikern och författaren Edmund de Waals skapande bottnar i hans judiska och europeiska identitet. Den är oupplösligt förenad med de dramatiska livsöden som präglat hans familj och uppväxttid.

I många år gjorde jag direktsända ”Tankar för dagen” i Sveriges Radios P1. Jag började med uppdraget redan på den tiden då det fick heta andakt. Det var tider det.

Christoph Andersson kräver en ursäkt. Eller snarare kräver han att Sverige ska be om ursäkt för de 307, troligen fler, judiska flyktingar som under andra världskriget utvisades till en säker död.

Så nådde de amerikanska propalestinska protesterna till slut svenska campus, några veckor innan terminen snart är till ända.

Konstvärldens avkoloniseringsnarrativ gör att man har svårt att hantera antisemitism. Lars Vilks hade kunnat säga en del om detta, menar Mårten Arndtzén.