
En ny bok diskuterar vittnesmål och litterära verk om Förintelsen, skriver Björn Linnell.

I första kapitlet av ”Mörkret och människan. Om svarta hål och vår plats på jorden” (2024) utlovar Jonas Enander att läsaren ska få veta hur svarta hål fungerar, ”var de kommer ifrån och vilken roll de spelar i universum. Du kommer också att få veta hur astronomerna överhuvudtaget kan slå fast att svarta hål finns trots att…

Författaren redogör för en rad försök att knäppa upp diktarens innersta, men rocken har förblivit knäppt. Gunilla Kindstrand har läst David Anderssons nya bok om Hjalmar Söderberg.

Universitetsanställda som stöttar studentprotesterna döljer sin politiska agenda bakom yrkestitlar som forskare eller professor, skriver Sten Widmalm.

På bokmässan tidigare i höst gjorde jag intervjuer med författarna till två av årets mest läsvärda fackböcker. Bägge borde ha varit starka kandidater till årets Augustpris, men märkligt nog blev ingen av dem nominerad.

Slagsmål uppstod mellan mellan vänsterpartisten Kristofer Lundberg och journalisten Joakim Lamotte under en propalestinsk demonstration tidigare i höst.

Somliga genier står över genrernas tyranni, vilket inte betyder att alla som trotsar genrernas tyranni är genier. Bruno Schulz (1892–1942) fick två böcker utgivna under sin livstid: Kanelbutikerna (1934) och Sanatoriet Timglaset (1937).

Den världsberömde keramikern och författaren Edmund de Waals skapande bottnar i hans judiska och europeiska identitet. Den är oupplösligt förenad med de dramatiska livsöden som präglat hans familj och uppväxttid.

I många år gjorde jag direktsända ”Tankar för dagen” i Sveriges Radios P1. Jag började med uppdraget redan på den tiden då det fick heta andakt. Det var tider det.

Christoph Andersson kräver en ursäkt. Eller snarare kräver han att Sverige ska be om ursäkt för de 307, troligen fler, judiska flyktingar som under andra världskriget utvisades till en säker död.

Så nådde de amerikanska propalestinska protesterna till slut svenska campus, några veckor innan terminen snart är till ända.

Konstvärldens avkoloniseringsnarrativ gör att man har svårt att hantera antisemitism. Lars Vilks hade kunnat säga en del om detta, menar Mårten Arndtzén.

Det är inte alltid en historiebok känns så dagsaktuell som Andreas Gedins rika biografi över sin judiske farfar Georg Israel.

Det är 78 år sedan andra världskriget tog slut och många verkar leva i villfarelsen att antisemitismen försvann in i historiens mörkaste hörn efter kriget och säger ”aldrig mer”. Men, antisemitismen upphörde inte.

Gershom Scholems bok om Walter Benjamin, som nu har kommit på svenska, ger en unik bild av människan bakom verket, skriver Carl Rudbeck.

Nu för tiden kan man, utan att blinka, sätta sig i en taxi i Warszawa och säga att man ska till Polin, museet över judarnas historia i Polen.

Hela den civiliserade världen reagerade med chock och avsmak på nyheterna om Hamas våldtäkter, kidnappningar och massaker på civila i södra Israel den 7 oktober. Men i Sverige utbröt också entusiastiskt firande på flera håll.

Den polsk-judiska historien och judisk kultur har börjat återupptäckas i Polen. Det finns en sorg över den judiska frånvaron, skriver Ulrika Carlsson.

Det är ingen framträdande figur i dagens debatt om Mellanösternkonflikten, men staten Israels existens är som bekant förknippad med att sex miljoner judar mördades under Förintelsen. Efteråt stod det klart att judarna som folkgrupp behövde ett hemland, ett hörn på jorden som alltid skulle ta emot dem när andra länder stängde sina gränser. Än idag…

Den danskjudiska erfarenheten under fyrahundra år speglas i en nyutkommen bok. Det är en historisk exposé som tidvis känns som en klassisk familjeroman, skriver Arne Lapidus.

”denne halvjudiske unge man hade alldeles ärvt den judiska rasens sätt att le. […] Så hade hans förfäder på mödernet gjort upp affärer och kärlekshistorier sedan tusen år. I ett blänk av vita tänder och leende röda uppdragna läppar hade de ställt anbud, som fått kunden att tro sig ha dragit det längsta strået, och…

Litteraturkritikern Klara Johansons dagböcker visar hennes kapacitet som läsare men också att hon ännu på 1940-talet var antisemit, skriver Peter Luthersson.

När Mona Levin var bara var några år gammal hade Tyskland ockuperat Norge och deportationen av de norska judarna till de nazistiska dödslägren påbörjats.

T S Eliot hade en unik ställning som den främste levande poeten på engelska. Men efter sin död har han blivit alltmer ifrågasatt.

Antisemitskandalen i samband med invigningen av konstutställningen Documenta i Kassel sätter strålkastarljuset på BDS-rörelsens destruktiva inflytande.

”Jag förstår inte att man ska behöva 30 sidor för att tala om att man har svårt att somna”, sade 1913 en fransk förläggare apropå en bok han just hade refuserat. Boken hette Swanns värld och var första delen i vad som skulle bli ett av 1900-talets viktigaste romanprojekt, Marcel Prousts På spaning efter den…

Yttrandefriheten kan bara bevaras om vi vågar tala öppet om känsliga samhällsproblem.

Josef Stalin var övertygad om att läkaren Aleksandr Bogomolets kunde förlänga hans liv och gav honom därför obegränsade anslag. Men Bogomolets dog vid sextiofem års ålder och Stalin blev bara sjuttiotre. Omständigheterna kring Stalins långa dödskamp är fortfarande oklara.

Biografier skrivs om kungar, drottningar, generaler, statsministrar, företagsledare och filmstjärnor. Numera även om fotbollsspelare och popidoler, mer sällan om rabbiner.
Sedan 2019 har utrikesminister Ann Linde arbetat målmedvetet för att förbättra de usla relationerna mellan Sverige och Israel. Sveriges erkännande av Palestina 2014, och flera uttalanden av dåvarande utrikesminister Margot Wallström väckte starka israeliska reaktioner. Ambassadören i Stockholm kallades hem – i hopp om att avskräcka andra EU-länder från Palestina-erkännanden. Det behövdes sju år och…