
En ny bok diskuterar vittnesmål och litterära verk om Förintelsen, skriver Björn Linnell.

I första kapitlet av ”Mörkret och människan. Om svarta hål och vår plats på jorden” (2024) utlovar Jonas Enander att läsaren ska få veta hur svarta hål fungerar, ”var de kommer ifrån och vilken roll de spelar i universum. Du kommer också att få veta hur astronomerna överhuvudtaget kan slå fast att svarta hål finns trots att…

Författaren redogör för en rad försök att knäppa upp diktarens innersta, men rocken har förblivit knäppt. Gunilla Kindstrand har läst David Anderssons nya bok om Hjalmar Söderberg.

Universitetsanställda som stöttar studentprotesterna döljer sin politiska agenda bakom yrkestitlar som forskare eller professor, skriver Sten Widmalm.

På bokmässan tidigare i höst gjorde jag intervjuer med författarna till två av årets mest läsvärda fackböcker. Bägge borde ha varit starka kandidater till årets Augustpris, men märkligt nog blev ingen av dem nominerad.

Slagsmål uppstod mellan mellan vänsterpartisten Kristofer Lundberg och journalisten Joakim Lamotte under en propalestinsk demonstration tidigare i höst.

Somliga genier står över genrernas tyranni, vilket inte betyder att alla som trotsar genrernas tyranni är genier. Bruno Schulz (1892–1942) fick två böcker utgivna under sin livstid: Kanelbutikerna (1934) och Sanatoriet Timglaset (1937).

Den världsberömde keramikern och författaren Edmund de Waals skapande bottnar i hans judiska och europeiska identitet. Den är oupplösligt förenad med de dramatiska livsöden som präglat hans familj och uppväxttid.

I många år gjorde jag direktsända ”Tankar för dagen” i Sveriges Radios P1. Jag började med uppdraget redan på den tiden då det fick heta andakt. Det var tider det.

Christoph Andersson kräver en ursäkt. Eller snarare kräver han att Sverige ska be om ursäkt för de 307, troligen fler, judiska flyktingar som under andra världskriget utvisades till en säker död.

Så nådde de amerikanska propalestinska protesterna till slut svenska campus, några veckor innan terminen snart är till ända.

Konstvärldens avkoloniseringsnarrativ gör att man har svårt att hantera antisemitism. Lars Vilks hade kunnat säga en del om detta, menar Mårten Arndtzén.

Det är inte alltid en historiebok känns så dagsaktuell som Andreas Gedins rika biografi över sin judiske farfar Georg Israel.

Det är 78 år sedan andra världskriget tog slut och många verkar leva i villfarelsen att antisemitismen försvann in i historiens mörkaste hörn efter kriget och säger ”aldrig mer”. Men, antisemitismen upphörde inte.

Gershom Scholems bok om Walter Benjamin, som nu har kommit på svenska, ger en unik bild av människan bakom verket, skriver Carl Rudbeck.

Nu för tiden kan man, utan att blinka, sätta sig i en taxi i Warszawa och säga att man ska till Polin, museet över judarnas historia i Polen.

Hela den civiliserade världen reagerade med chock och avsmak på nyheterna om Hamas våldtäkter, kidnappningar och massaker på civila i södra Israel den 7 oktober. Men i Sverige utbröt också entusiastiskt firande på flera håll.

Den polsk-judiska historien och judisk kultur har börjat återupptäckas i Polen. Det finns en sorg över den judiska frånvaron, skriver Ulrika Carlsson.

Det är ingen framträdande figur i dagens debatt om Mellanösternkonflikten, men staten Israels existens är som bekant förknippad med att sex miljoner judar mördades under Förintelsen. Efteråt stod det klart att judarna som folkgrupp behövde ett hemland, ett hörn på jorden som alltid skulle ta emot dem när andra länder stängde sina gränser. Än idag…

Den danskjudiska erfarenheten under fyrahundra år speglas i en nyutkommen bok. Det är en historisk exposé som tidvis känns som en klassisk familjeroman, skriver Arne Lapidus.

”denne halvjudiske unge man hade alldeles ärvt den judiska rasens sätt att le. […] Så hade hans förfäder på mödernet gjort upp affärer och kärlekshistorier sedan tusen år. I ett blänk av vita tänder och leende röda uppdragna läppar hade de ställt anbud, som fått kunden att tro sig ha dragit det längsta strået, och…

Litteraturkritikern Klara Johansons dagböcker visar hennes kapacitet som läsare men också att hon ännu på 1940-talet var antisemit, skriver Peter Luthersson.

När Mona Levin var bara var några år gammal hade Tyskland ockuperat Norge och deportationen av de norska judarna till de nazistiska dödslägren påbörjats.

T S Eliot hade en unik ställning som den främste levande poeten på engelska. Men efter sin död har han blivit alltmer ifrågasatt.

Antisemitskandalen i samband med invigningen av konstutställningen Documenta i Kassel sätter strålkastarljuset på BDS-rörelsens destruktiva inflytande.

”Jag förstår inte att man ska behöva 30 sidor för att tala om att man har svårt att somna”, sade 1913 en fransk förläggare apropå en bok han just hade refuserat. Boken hette Swanns värld och var första delen i vad som skulle bli ett av 1900-talets viktigaste romanprojekt, Marcel Prousts På spaning efter den…

Yttrandefriheten kan bara bevaras om vi vågar tala öppet om känsliga samhällsproblem.

Josef Stalin var övertygad om att läkaren Aleksandr Bogomolets kunde förlänga hans liv och gav honom därför obegränsade anslag. Men Bogomolets dog vid sextiofem års ålder och Stalin blev bara sjuttiotre. Omständigheterna kring Stalins långa dödskamp är fortfarande oklara.

Biografier skrivs om kungar, drottningar, generaler, statsministrar, företagsledare och filmstjärnor. Numera även om fotbollsspelare och popidoler, mer sällan om rabbiner.
Sedan 2019 har utrikesminister Ann Linde arbetat målmedvetet för att förbättra de usla relationerna mellan Sverige och Israel. Sveriges erkännande av Palestina 2014, och flera uttalanden av dåvarande utrikesminister Margot Wallström väckte starka israeliska reaktioner. Ambassadören i Stockholm kallades hem – i hopp om att avskräcka andra EU-länder från Palestina-erkännanden. Det behövdes sju år och…

Richard Wagner är den enskilt mest inflytelserika konstnären någonsin. Hans musikaliska idéer sprängde tonalitetens ramar och ledde vidare till modernismen inom musiken. Men han påverkade även måleriet, poesin, litteraturen, teatern och i förlängningen filmen, som ingen annan förr eller senare. Dessutom hade han politiska idéer, som också har väckt genklang, där hans hat mot judar…

I en villa i Wannsee utanför Berlin samlades den 20 januari 1942 femton höga SS-officerare, nazistpartiföreträdare och statstjänstemän för att planera ”den slutgiltiga lösningen av den judiska frågan”. Det vill säga utrotningen av de 11 miljoner judar som vid den tiden levde i Europa.

Under de senaste åren har Mieczysław Weinbergs musik blivit allt mer uppmärksammad. Hans produktion var stor, trots antisemitismen och repressionen i Sovjetunionen.

Det dröjde till det sista året i Simone Weils liv innan hon tillät sig att be, kanske av rädsla för att det inte skulle vara äkta. Att hon blev en av 1900-talets viktigaste och mest originella religiösa tänkare ”måste ha kommit som en chock” för de fransmän som betraktade henne som något slags oortodox skribent…

Den 8 maj i år var det 75 år sedan Tredje rike slutgiltigt besegrades. Hitler var då redan död. Han hade tagit livet av sig den 30 april 1945 i bunkern under rikskansliet i Berlin tillsammans med sin livspartner Eva Braun, som han gift sig med dagarna innan.

Om nazisternas ideologiska kulturkrig har det skrivits massor. Om hur deras kulturuppfattning blev ett vitalt inslag i drömmen om världsherravälde, och om hur man skickligt lyckades utnyttja den politiska, ekonomiska och sociala oron under Weimarrepublikens kaos och nöd.

Weidenfeld & Nicholson har under efterkrigstiden gett ut många viktiga fackböcker. Fortfarande prioriterar man verk om historia och främmande kulturer.

Den mångsidige och svåröversatte samhällskritikern Karl Kraus är inte helt lätt att greppa. Han var i hög grad ett barn av det Sekelskiftes-Wien han gisslade svårt. Lars Åke Augustsson har ägnat sommaren åt en tjock biografi.

Ibland slås man av hur oöverstigligt det måste vara att vara kulturchef på en stor dagstidning. Kanske inte främst själva chefandet – även om det säkert har sina utmaningar. Kulturredaktioner verkar bestå av personer med tämligen dynamiska och inte bara lättstyrda personligheter. Möjligen en utmaning för modern managementteori. Eller för en cirkusdirektör.

Under helgen genomfördes en rad manifestationer runt om i Sverige mot USA för att visa missnöje med Donald Trumps fredsplan för Mellanöstern. En av dessa manifestationer genomfördes i Stockholm i närheten av den amerikanska ambassaden. Bakom manifestationen i Stockholm fanns Palestinska Föreningen i Stockholm och Svenska Jerusalemkommittén.

De svenska extremistmiljöerna är alla djupt marinerade i antisemitism. Judehat är det ideologiska fundament som förenar vänsterautonom, radikalnationalistisk och religiös extremism.

I sin dagbok beskriver den judiske författaren Mihail Sebastian hur antisemitismen eskalerar i 1930- och 40-talens Rumänien, samtidigt som flera av hans vänner sympatiserar med det fascistiska Järngardet.

I somras blev Boris Johnson vald till konservativ partiledare och därmed premiärminister i Storbritannien.
Det är idag svårt att förstå hur populär Verner von Heidenstam var i breda folklager runt sekelskiftet 1900. Han var en av de sista som kunde göra anspråk på hederstiteln ”nationalskald” och som samlade anhängare över hela det politiska spektret.

Antirasism, barns, kvinnors och arbetstagares rättigheter är fundamentet i vänsterns världsbild. Men de får ofta stå tillbaka inför idén om multikulturalism och storskalig migration som politiskt projekt.

De allra flesta judar i Litauen mördades av sina landsmän under Förintelsen. Något som tystats ned och relativiserats. En bok om samarbetet med tyskarna har väckt stor uppståndelse i Litauen.

Alla författare hoppas naturligtvis att de har tur med tajmningen. Eller att de tack vare sina unika känselspröt skrivit rätt bok vid rätt tidpunkt. För Deborah Lipstadt är det mer komplicerat.
Mose Apelblats och Salomon Schulmans brevväxling visar på två helt olika sätt att förhålla sig till den judiska identiteten.

En aggressiv och växande antisemitism gör franska judar alltmer utsatta. Författaren och filosofiprofessorn Alain Finkielkraut fruktar för sitt lands framtid.

Vi tror oss alla veta att det var Elisabeth Nietzsche-Förster som med sina manipulationer i broderns efterlämnade skrifter försökte ge honom dåligt rykte. Nietzsches förmenta antisemitism är hennes illvilliga fantasifoster. Men så ligger det enligt Robert C Holub inte alls till.
Maciej Zaremba beskriver ett land utan mord eller räntekriser. En tid då man fick köa för att få en tv och visste precis vad som skulle visas i den.
I sina brevväxlingar kunde Per Ahlmark visa hela sitt register. Där skrev han om poesi och döden, liksom om sitt motstånd mot diktaturer och antisemitism.
När jag som ung språkstudent vid mitten av 80-talet var ny i München ingick som ett slags introduktion till staden ett (flera) besök på några av de mest berömd ölhallarna, en stadsvandring med den imposanta loggian Feldherrnhalle vid Odeonsplatz som slutmål, och en obligatorisk studieutflykt till den närliggande lilla staden Dachau och dess beryktade koncentrationsläger.

Philip Roth, som inte längre skriver romaner, har samlat icke-skönlitterära texter i en volym. Roth slutar med flaggan i topp.

Nyligen presenterade regeringen ett lagförslag om att kriminalisera sexköp utomlands. När reportern påpekade för Morgan Johansson att vi i så fall blir det enda landet i världen med en sån lag svarade han:

Bernard-Henri Lévy inspireras av den judiska traditionen men är i grunden sekularist.

Den franske filosofen Michel Onfray har läst Bibeln; han har läst Gamla och Nya testamentet, och om detta vill han berätta. Han vill berätta om Jesu födelse, liv och väg till korset, hans död, uppståndelse och uppstigande till himlen.

George Steiner skrev om de mest skilda ämnen. Men intensiteten höjdes när han diskuterade relationen mellan litteratur och totalitarism. Med anledning av George Steiners bortgång publiceras David Anderssons artikel om honom från Axess nr 7/2017.

De vänsterliberala trossatserna passade mig bra. Men nu jagar jag inte kättare längre.