
I den identitetspolitiska eran genomgår museibranschen en intellektuell kris. Antropologiprofessorn Adam Kuper påminner om att samlingarna fyller en viktig funktion.

En ny bok innehåller antika texter som hittats på en soptipp i Egypten. Där finns såväl privata brev och prislistor som litterära klassiker.

Nya arkeologiska fynd visar att de isländska sagornas bild av det gamla Kungahälla inte var så fel, menar Lars Lönnroth.

Det medeltida eposet ”Beowulf” bjuder på magnifik ordkonst och underhållning. Men knappast någon information om Sveriges historia.

Hur lät den första flöjten? Hur har musiken påverkat vår värld, och vi musiken? Arkeologen Graeme Lawson gräver efter människans musikaliska lämningar i ”Sound tracks. Uncovering our musical past”.

”Hällristningarnas värld” tar läsaren med sig ut i det fria för att studera huggarnas hantverk. Gunnar Wetterberg recenserar en bok som lockar till utflykt.

Cicero och Seneca har översatts till svenska. Samtidigt skapar modern teknik möjligheter att läsa antika skrifter som tidigare varit otillgängliga, skriver Martina Björk.

Den 1 maj 1920 gick kronprinsessan Margareta bort, ännu inte 40 år fyllda. Efter att först ha haft öroninflammation och sedan vattkoppor var hon kraftigt försvagad och avled när hon drabbades av blodförgiftning och hjärtsvikt.

Ämnet är ju onekligen lockande. Och välpaketerat. Klas Wikström af Edholms Vikingatidens människooffer är påkostad och glassig.

Hur förvandlar man ett mångtusenårigt förflutet till tio timmar TV?

Det är något både hotfullt och hoppfullt med havet. Det bär på löften om fiske och näring, äventyr och förflyttning. Samtidigt hot om bråddjup och drunkning. Havet ger och tar.

Till att börja med. Detta är ett påkostat praktverk. Det är svårt att föreställa sig den arbets-, analys- och skrivmöda som ligger bakom tegelstenen Sveriges långa historia.