
När vetenskapen gjorde sig av med själen blev istället maskinen den bärande metaforen för livets innersta kärna. Med tiden tog sig informationsteknologin in i förklaringsmodellerna. Det nya i ”den nya biologin” medför ännu en revidering. Fredrik Svenaeus återupptäcker ett spöke i maskinen.

Vår tro på att framtiden innebär framsteg har börjat krackelera – istället sprider sig en stark framtidsskepsis i vårt samhälle. I ”Verlust. Ein Grundproblem der Moderne” diskuterar sociologen Andreas Reckwitz konsekvenserna av att vår samtid präglas av förluster.

Forskning visar att växter kommunicerar även med ljud – och att träd hjälper sin avkomma. Det betyder inte att vi ska förmänskliga dem.

På en främmande planet där tidsresor blivit möjliga möts två rymdvarelser över en kopp kaffe. Bägge har varit på jorden, men den ena har bara gjort ett kort besök för ungefär tio miljoner år sedan, medan den andra har gjort flera nedslag fram till nutid.

Det mänskliga medvetandet har kallats för den sista outforskade kontinenten.


När jag plötsligt tycker mig ha för få handväskor. Eller kommer på mig med att ropa Nää! då jag läser i Svensk Damtidning att Tommy Nilsson blivit både pappa och gammelfarfar under samma år. I sådana mörka stunder händer det att jag håller upp religionshistorikern Karen Armstrong som en intellektets talisman. För min inre syn…

I filmen Hitta Nemo dör clownfisken Nemos mamma, varpå pappan tar över föräldraansvaret. I en biologiskt korrekt version skulle Nemos pappa istället ha transitionerat till hona och tagit Nemo som sexpartner.

När Shäron Moalem och hans fru åkte till Kambodja tog de varsin spruta mot tyfus. Han märkte inte av några biverkningar, men hon fick så ont i armen att han måste hjälpa henne att klä på sig, och hon blev sängliggande en vecka.

En märklig åsiktsändring har skett efter de senaste årens kulturstrider. Idag är det biologin, inte humaniora, som ifrågasätter determinismen, skriver Håkan Lindgren.

Charles Darwin besökte London zoo 1838 och klev in i buren där orangutangen Jenny vistades. Han ville undersöka hennes emotioner, för att bekräfta sina teorier om vårt gemensamma evolutionära ursprung med aporna. Sedan dess har det gjorts åtskilliga jämförande studier av apors och människors beteenden.

Hos Horace Engdahl kan man skönja ett intresse för evolutionsteori, som dock dessvärre kombineras med en postmodernistisk skepsis mot vetenskap.