
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.

Latinamerika är på väg in i en långvarig ekonomisk kris. Risken är att de demokratiska landvinningarna går förlorade.

Förväntningarna är stora inför höstens forskningsproposition. Men att åstadkomma god forskning är inte någon exakt vetenskap.

Sverige har länge legat i topp för satsningar på forskning. Utan ökade investeringar riskerar vårt goda utgångsläge att gå förlorat i den globala konkurrensen.
Universitetsvärlden är i händerna på politiker och byråkrater som saknar förståelse för riktig vetenskap. Hur forskningsmedel skall fördelas och undervisningen genomföras måste akademin själv styra över.

John Markoffs författarskap lever sitt eget liv. New York Times-reporterns förra bok What the Dormou se Said, som handlar om hur 1960-talets alternativa kultur har format datorindustrin, skulle egentligen varit en biografi över internetpionjären Doug Engelbart.