
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.
De snabba framstegen inom robotteknologin får mig att tänka på Thomas Robert Malthus, prästen och ekonomen, som menade att en oreglerad befolkningsökning av nödvändighet leder till en apokalyptisk svältkatastrof åtföljd av en tröstlös tillvaro för överlevarna som överlever bara med nöd och näppe.

Martin Luther talade gärna om ”lag och evangelium” och uttrycket används fortfarande. ”Lagen står för vad Gud kräver, evangeliet för vad han skänker”, sammanfattar Nationalencyklopedin. Det finns frälsning men också påbud att rätta sig efter.

Samtidigt som BBC:s särställning ifrågasätts tycks SVT och SR ovilliga till omprövningar. Men problemet är att även kommersiella medieföretag verkar i allmänhetens tjänst.

De forna kommunistländerna får miljarder i EU-stöd. Exemplet Litauen visar att det inte enbart varit positivt.

Alkoholvanorna hos den styrande brittiska klassen är inte längre vad de varit. Men det fanns en tid då luncherna var både långa och blöta.

På ort efter ort försvinner grundläggande samhällstjänster. Genom sin centraliseringsiver överger staten människorna.