
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.
Högskoleretoriken är full av löften om att kunskap är framtiden i en föränderlig värld. Men ingen kan förutsäga hur utbildningsutbudet ska se ut för att motsvara behoven.
Massuniversitet med kvalitet är möjligt. Men alla nya studieplatser måste åtföljas av forskningspengar.

Sverige behöver förena den höga kvaliteten i de tidigare elitutbildningarna med de nuvarande massutbildningarna. Ett samarbete mellan Oxford och Uppsala visar hur det kan gå till.
Den oklara gränsdragningen mot yrkeshögskolan gör att staten måste bestämma vad som är en rimlig forskningsanknytning. Då blir det tydligare vad som kan kallas för högre utbildning.

Har du någonsin undrat varför vissa människor är fattiga medan andra är rika? Varför vissa individer, släkter och etniska grupper verkar leva i obotlig misär, medan andra individer, släkter och etniska grupper har det hur bra som helst? Vilka krafter är det egentligen som avgör våra öden?
BNP är ett osäkert mått för tillväxt och välstånd. Med den ökade teknikutvecklingen blir det än vanskligare.