
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.
Vårt välstånd vilar på arbetsdelning och utbyte, som i sin tur vilar på att det finns tillit även mellan människor som inte känner varandra. Ekonomen David C Rose har skrivit en uppmärksammad bok om förutsättningarna för denna tillit.

Lojalitet mot uppdraget och stark känsla för professionens värden är ett utmärkt alternativ till ledarkult och teknokrati.

Vurmen för det autentiska är egentligen en misstro mot visionen om en framtida, bättre värld. Men historien har inte tagit slut.
Det goda i livet är inte i pengarna på banken. Däremot kan det vara påhittigheten och arbetsinsatsen som såg till att pengarna kom dit. Ansträngningen är sin egen belöning. Det var budskapet för dagen när professor Edmund Phelps, som fick Ekonomipriset 2006, höll tal utifrån sin nya bok hos Institutet för näringslivsforskning (IFN) en förmiddag…

Detroit är själva sinnebilden för den amerikanska drömmens uppgång och fall. Men i den ekonomiska och urbana ödeläggelsen spirar hoppet om en ny start för USA:s fattigaste stad.
Många är de som idag i enskilda artiklar eller antologier klagar över obildning i allmänhet och humanioras svåra belägenhet i synnerhet – ett exempel bland många är Till vilken nytta? En bok om humanioras möjligheter med Tomas Forser och Thomas Karlsohn som redaktörer.