
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.
Jag vet att det är ohövligt av en utlänning att tala om för svenska folket hur de ska handskas med sina politiker. Men läget är akut. Så med risk för att verka förmäten: Får jag be er att sätta dem i fängelse? Deras inflytande över resten av världen har varit katastrofalt.

Nedläggningen av Orrefors hänger samman med de missriktade rationaliseringsprocesserna inom svensk glasindustri. Hoppet om att slimma en gammaldags konstindustri innebar dess undergång.
Bengt Lindströms skulptur av ett Y utanför Timrå bortskänkes. Det blir dock en dyr gåva för mottagaren.

Idén om företags samhällsansvar, corporate social responsibility (CSR), har fått ett nästan löjligt stort genomslag. Den är luddig nog för att alla kan definiera den som de vill, och övertygande nog för att företagsledare och påtryckargrupper ska stå i kö för att sjunga dess lov.
Vad är pengar? Det är en fråga som vilken femåring som helst kan besvara. Det är samtidigt en fråga som vilken femtioåring som helst knappast kan besvara fullödigt.