
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.

Upptäckten av väldiga oljefyndigheter har gett Guyana världens högsta tillväxt. Risken är att klimatnytta får stå tillbaka för ökat välstånd, skriver Joakim Rådström.

Tillfället sägs göra tjuven. Om något bara ligger där, värdet är tillräckligt stort och upptäcktsrisken liten, så kan klådan bli för stor. I alla fall om man ska tro svenska opinionsjournalister.

Ekonomi är en moralisk vetenskap som kan göra världen och människan bättre. Så lyder det optimistiska budskapet i Erik Angners bok How Economics Can Save the World.

På senare tid har vi haft skenande inflation och höga energipriser. Det finns många knep att ta till för att sänka kostnaderna. Men ett verktyg som verkligen inte har nått sin fulla potential i Sverige är tryckkokaren.

Två aktuella tal: 40 miljarder, 40 miljoner. I fredags höll finansminister Elisabeth Svantesson pressträff och redogjorde för det ekonomiska läget. Budskapet var ganska kärvt. Inflation och räntor är höga, världskonjunkturen är svag, exporten ser ut att dämpas.

Kulturbranschen planerar en manifestation mot minskade anslag. Men är kulturlivet verkligen beroende av andra människors pengar?