
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.
Om våra regeringar verkligen brydde sig om vårt välbefinnande vore ett förbud mot alla former av idrott en av de första åtgärder de skulle vidta.
Länder där medborgarna litar på varandra har stora fördelar, inte minst i ekonomiskt hänseende. Frågan är om tilliten har kulturella eller biologiska orsaker.
Lars Melin funderar över hur den ekonomiska krisen devalverar det svenska språket.
Vad bör staten göra? Frågan ställdes i en av Bo Rothsteins boktitlar i början av 1990-talet, och kan rymma nästan vad som helst. Rothstein kombinerade filosofiska teorier om rättvisa med samhällsvetenskapliga studier av framför allt välfärdsstatens funktionssätt.
Har världens länder blivit mer lika eller olika? Har utvecklingsländerna närmat sig industriländerna i termer av tillväxt och välstånd, eller har länderna gått mer isär?
Det finns flera rimliga tolkningar av Anne-Marie Pålssons bok Knapptryckarkompaniet. Boken kan läsas som en vidräkning med ett hierarkiskt och fyrkantigt parlament.