
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.
Jordens sju miljarder människor är beroende av ett effektivt jordbruk, som baseras på konstgödsel. Men nu sinar tillgångarna på konstgödslets huvudingrediens, fosfor.
Att majsodlingar används för biodrivmedel innebär inte nödvändigtvis att undernäringen ökar. Tvärtom har det visat sig att bioenergin erbjuder en möjlighet till pånyttfödelse av jordbruket, vilket har stärkt tillväxten och minskat hungern.
Ekonomisk frihet må vara en gammal, impopulär doktrin, men man behöver debattera den om och om igen, eftersom fixarna vägrar lära sig av historien.
Schibsteds chockbesparing på Aftonbladet markerar en ny mörk tid för dagspressen, skriver Paul Frigyes.

Normer är svåra att mäta och förändras långsamt. Därför studeras sällan dygder av samhällsvetare. Men för att förstå hur olika länder hanterar finanskrisen är de emellertid viktiga att beakta.

Legeringen av traditionella konfucianska och kommunistiska värden har lagt grunden för Kinas explosionsartade ekonomiska utveckling. Men den fungerar samtidigt som bromskloss för att landet ska kunna ersätta USA som ekonomisk stormakt.