
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.

Fattigmansdrogen metamfetamin har sitt centrum i Tjeckien. Den är en integrerad del av prostitutionen och porrindustrin.
Krisen för euron har pressat sammanhållningen inom EU till det yttersta. Men hittills, skriver Stephen Castle, har man lyckats med det viktigaste: att hålla Spanien utanför smittozonen.
Den bolivianska miljonstaden El Altos vattenförsörjning hotas av glaciärsmältning. President Evo Morales lägger hela ansvaret på industriländerna, skriver Tomas Lönnqvist.
Revolten i arabvärlden bottnar i en politisk kultur som tillåter ekonomisk åderlåtning och försnillning. Reformeras inte islam är risken stor för fortsatt oro i regionen under lång tid framåt, skriver Rutger Palmstierna.
Den offentliga sektorns utbredda mål- och resultatstyrningar är ingen garanti för kvalitet i verksamheten. Granskningssamhället riskerar att underminera den mänskliga tilliten.
Betygsinflationen är en följd dels av intellektuell nihilism och dels en jakt på berömmelse för skolor som vill dra till sig högstbetalande och inte högpresterande elever.