
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.

I Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademins festvåning på Grev Turegatan tystnade sorlet när det stod klart att Håkan Lans befann sig bland de minglande gästerna på releasen. Huvuden vreds nyfiket åt höger och vänster när fler namn på närvarande storheter nämndes: Björn och Lillemor Jakobsson, Mats Uhlén, Björn Jonson, Mats Nilsson och Petra Wadström – upphovsmän bakom i…

Långsiktigt verkande faktorer har format Sveriges ekonomiska utveckling. Äldst av dem är brukskulturen.

Låt oss säga att en människa skapar ett nytt sätt att se på världen. Frågor som tidigare var olösliga framstår nu i ett förklarat ljus. Man läser böckerna, diskuterar idéerna och konsulterar vederbörande i viktiga frågor. Man börjar betrakta den här personen, som kanske till och med ger namn åt en rörelse, som ett geni.…

Om man vill söka sig ut i världen för att få litet politisk inspiration, vart ska man vända sig? Nuförtiden är svaret allt annat än uppenbart.

Den amerikanske Silicon Valley-profilen Peter Thiel är en guru, en fixpunkt i kulturkriget, en tänkare med så mycket pengar och makt att han blivit en digital feodalherre – för att låna den brittiska skribenten Mary Harringtons benämning.

I den spanska regionen Galicien finns en smuggelkultur med långa anor, skriver Henrik Nilsson.