
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.
Finanskrisen väcker frågor om ekonomijournalisternas kompetens. Men trots att det hade kunnat vara bättre, har professionalismen ökat i jämförelse med 90-talskrisen.
Filmavtalet står inför nya förändringar. En fråga som måste upp på agendan är stöd till kommersiell film som klarar sig själv.

Det går att finna en annan modell för svenskt lantbruk. I det långsamma, småskaliga gårdslivet skymtar en syntes mellan ett globaliserat konsumtionssamhälle och ett traditionellt lokalsamhälle.
Vi lever i en värld som förälskat sig i förgänglighet, obeständighet och kortsiktighet. Den ohållbarhet som präglar samtiden är dålig – för ekonomin likväl som för miljön. Det finns emellertid andra, mer effektiva och långsiktiga vägar att ta.

Efterkrigstidens helt unika bidrag till arkitekturhistorien, förorten, kan uppfattas som själva sinnebilden för 1900-talets västerländska kultur- och samhällsutveckling. I förorten förenas några av förra seklets mest utmärkande drag.
Det är en vedertagen sanning att USA och Europa skiljer sig åt radikalt. Men fakta visar att kontrasten mellan de båda kontinenterna inte är särskilt dramatisk.