
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.
Mängden publikationer får inte bli det enda måttet på vetenskaplig framgång. Men det finns vinster med att premiera universitetets institutioner efter kvantitet, menar Maria ågren i replik på Jonas Nordins artikel i Axess 4/2009.
Anders Borg har rekryterat rader av forskare till finansdepartementet. Men nya och ovana lägen kräver att ekonomisk konsensus överges. Frågor som när och hur mycket måste besvaras politiskt.
Donatorer och mecenater överger de amerikanska symfoniorkestrana. Den ekonomiska krisen framtvingar neddragningar men också konstnärliga eftergifter.
Teodore Dalrymple om den ekonomiska krisen.

Antalet omnämnanden i vetenskapliga tidskrifter är ett mått som alltmer har använts för att värdera vetenskaplig kvalitet. För humanister kan detta sätt att mäta vara förödande.