
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.

Varför klamrar vi oss krampaktigt fast vid Systembolaget? Finland är ett utmärkt exempel på att man både kan äta kakan – införa gårdsförsäljning – och samtidigt ha monopolet kvar.

De transatlantiska banden försvagas av ökad protektionism i USA och Europa. Det blir svårare att samarbeta för att möta de nya geopolitiska hoten, skriver Fredrik Erixon.

New Public Management lär oss att misstro allt och alla. Men varför ska vid då sätta vår lit till dess modell?

En sak med att bli äldre är att man inser att man aldrig kommer att förstå vissa saker, skriver Fredrik Johansson.

Den brittiska sjukvården är i kris med strejkande personal och sjuka som dör för att de inte får vård. Systemet är dyrt och ohanterligt. Men varken regering eller opposition är beredd till impopulära omprövningar, skriver Stephen Castle.

Många uppmuntras att lita på forskningen. Men erfarenheten visar att det är bäst att hålla sig avvaktande, skriver Lars Melin.