
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.
Bo Rothstein måste förstå att även den amerikanska staten bär ett ansvar för finanskrisen, skriver Johan Norberg. Bo Rothstein svarar att marknader som inte styrs politiskt blir självdestruktiva.
Den amerikanska finanskrisen tränger nu allt längre in i tv-seriernas dramaturgi. Frågan är dock om branschen gör rätt när den bannlyser eskapism och excesser, och satsar på recessions-tv för hela den devalverade slanten.
Det faktum att vi lever i en global ekonomi gör att de nationella åtgärdspaketen tenderar att bli ineffektiva. Istället behövs förslag som utgår från varje företags specifika, globala beroenden.

Johan Hakelius funderar över tecken i tiden.
Räddningsinsatserna för det globala finanssystemet uppgår till ofattbara summor. Men kommer de att fungera? Scenarierna är flera, optimistiska som pessimistiska.
Finansbranschens marodörer är ovilliga att ta på sig skulden för sina misstag. Men bara de som vågar vara öppna med sin verksamhet överlever krisen.