
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.
Efter år av internationell isolering har den turkiska regimen börjat integrera sig med väst. Europa hoppas nu bli mindre beroende av Ryssland för sitt behov av gas och olja.
Trots sämre tider fortsätter svenskarna att låna till konsumtion. Varför spara och gneta när framtiden framstår som fullständigt oviss?
Statens stöd till kulturtidskrifter betalas fortfarande ut på oklara grunder. Att vara vänster är som vanligt lönsamt, skriver moderate riksdagsledamoten Mats Johansson.
Den amerikanska Marshallhjälpen blev räddningen för många länder efter andra världskriget. Ulf Lindström recenserar två böcker om efterkrigstidens Europa.
Personer utan ämneskunskaper tilldelas chefsposter inom kultursektorn. Detta försvagar den långsiktiga uppbyggnaden av kunskap, menar Anders Björnsson.
Karl-Erik Tallmo skriver om professor Ragnar Rylander som var verksam vid Göteborgs universitet och samtidigt arbetade som välbetald konsult åt tobaksbolaget Philip Morris.