
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.
Finansmarknadens aktörer begrundar sällan sitt förflutna. Gunnar Wetterberg konstaterar att allting går igen och att dagens kris inte borde ha kommit som en överraskning – för den som studerat historien.
Haiti har styrts av en lång rad kleptokrater. Då har inte hudfärgen varit en fundamental drivkraft i det politiska spelet. De djupa sociala skiljelinjerna har genomgående varit ekonomiskt grundade.

Så länge USA har funnits har bedömare dragit paralleller mellan det romerska och amerikanska imperiet. I kristider får den jämförelsen särskild aktualitet.
För många amerikaner är baseball mer än en sport. Det är en referenspunkt i politik, journalistik, litteratur och musik. Utan baseball skulle USA vara något helt annat.
LO:s inflytande har minskat efter förändringarna i a-kassan och Laval-domen i EG-domstolen. Det är positivt för utvecklingen på arbetsmarknaden.

Frankrike tar över ordförandeskapet i EU den 1 juli. Uppgifterna är tunga och komplicerade. Men är Nicolas Sarkozy beredd att sätta Europas intresse före Frankrikes?