
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.

En majoritet fransmän lever i ekonomiskt och socialt utsatta områden. Det kommer att påverka valresultatet.

Den tyska energidebatten är minst lika förvirrad och byggd på önskedrömmar som den svenska. Därför är det bra att EU-kommissionen inte lyssnar på Berlin och går vidare med förslagen om underlättnader för ny kärnkraft.

Energikrisen fortgår och situation ser inte ut att förbättras. Det är ett hårt slag mot de svenska hushållen och för varje minusgrad blir elräkningen allt högre. I kölvattnet av rekordhöga elpriser har debatten om att stoppa utbyggnaden av överföringsledningar till kontinenten tagit fart. Det kan vid första anblick tyckas vettigt, men elnationalism är fel väg…

Att aktivismens långa marsch når in i allt fler styrelserum är en synnerligen oroväckande utveckling.

Ända sedan IT-revolutionens början har det talats om nya regler för en ny ekonomi. Kapitalismen dödförklaras titt som tätt. Men innebär det att vi går mot en ny feodalism?