
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.

Antiglobalisterna ser nu ljus vid horisonten. Parkerade flyg i öknar, stängda gränser och brutna leveranskedjor väcker förhoppningar om en värld där människor är mindre i rörelse. För många innebär coronapandemin en renässans för nationalstaten – ja, till och med för närproducerat och närodlat.

Zambias framtid verkade nyss lovande. Men pandemin och ett ökat ekonomiskt beroende av Kina har skapat spänningar, skriver Emil Uddhammar.

Den 1 januari 2020 bildades fackförbundet Akavia. Akavia är resultatet av sammanläggningen av Jusek och Civilekonomerna. Jusek organiserade enligt namnet Jurister, Samhällsvetare och Ekonomer. Civilekonomerna organiserade…, ja, ekonomer. Man visste vad man fick. Akavia kräver mer av mottagaren.

Människor låter sig styras av siffror och mått. Men den som inte litar på sig själv riskerar sin integritet.

I antikens Grekland ansågs självbehärskning vara den dygd som låter människan leva ett fritt liv. Den principen har vårt samhälle skäl att återupptäcka.

Mer av det bästa av allt! I teorin är det så marknadsekonomi ska fungera. Om marknaden styr så kommer bara de bästa varorna, de bästa tjänsterna och de bästa företagen att överleva. Men hur funkar det i praktiken?