
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.

1984 framstår som ett händelselöst år. Men just då genomgick Sverige förändringar vars effekter vi fortfarande känner av.

De statliga klimatstödspengarna uppgår till miljardbelopp och ger politisk prestige. Men flera stora satsningar är kontraproduktiva och leder inte till minskade utsläpp.

Medierna har återupprepat missuppfattningar och låtit tveksamma och rent felaktiga påståenden om migrationen stå oemotsagda. Priset betalar vi nu i form av växande invandringsmotstånd och minskat förtroende för medierna.

Den utbredda pessimismen beror inte på oro för ekonomin eller ett utbrett värderingsskifte i samhället utan bristande politiskt ledarskap. Det är trots allt något man kan påverka genom demokratiska processer.

Cal Newports bok Deep Work handlar om hur man tar tillbaka sitt liv från de digitala slukhålen.

En tysk höst innehåller vanligen ett visst mått av ödesmättad dramatik. Den här gången handlade den bland annat om hur bra de skulle gå för det nya ytterkantspartiet AfD i ett antal delstatsval och om vem som kommer att efterträda Angela Merkel som förbundskansler.