
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.
I Oscar Wildes pjäs The importance of being Earnest uppmanar Miss Prism sin adept att sätta sig in i nationalekonomins grunder men hoppa över kapitlet om rupiens fall – det är lite för sensationellt för unga sinnen. Den som har en mindre viktoriansk syn på tillvaron kommer däremot att ha stor glädje av Lars Magnussons…

Sverige står passivt inför den sociala och politiska katastrofen i Venezuela. Regeringen måste ställas till svars för sitt medlöperi.

Enorma summor investeras för att göra virtual reality till universalplattformen för all nätburen underhållning och kommunikation. Men i strävan efter det fullständiga återskapandet av sinnevärlden ser vi psykologiska och etiska dilemman inbyggda i projektets grundvalar.

Xi Jinping lovar fortsatta reformer och ökad ekonomisk öppenhet. Frågan är om det går ihop med hans krav på partiets fortsatta maktmonopol.

Kinas anspråk på att vara en stormakt ses med allt större oro i västvärlden. Är rädslan befogad – eller bygger den främst på okunskap? Frédéric Cho reder ut frågan.

Det råder väl ingen tvekan om att upplysningen behöver försvaras på ett annat sätt idag än för ett par decennier sedan. Religion verkar ta allt mer plats i många samhällen. Förnuft och vetenskap utmanas även av propaganda och populister.