
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.

Big Ben klämtar inte längre över London. Klockan i Elizabeth Tower vid Themsen repareras och parlamentsbyggnaden – Palace of Westminster – till vilken tornet hör håller i sin tur på att falla samman. Taket läcker, rören är sönder och elektriciteten är mer eller mindre livsfarlig. Byggnaden har inte renoverats sedan 1834.

De senaste 100 åren har dominerats av tre ideologier som har konkurrerat om väljarnas gunst: kommunismen, fascismen och liberalismen. De två första tycks ha gått i graven (eller så är de bara skendöda); den tredje skulle då i så fall vara the last man standing.

Miljoner och åter miljoner av våra gemensamma skattemedel går till olika välgörenhetsorganisationer. I takt med att ett ökat antal tiggare har kommit till Sverige samt att allt fler håller sig undan utvisningsbeslut, eller inte ens sökt asyl, har riktade insatser till dessa grupper blivit allt vanligare.

Cyril Ramaphosa har slutligen nått sitt mål. Frågan är vad Sydafrikas nye president egentligen vill.

Sverige har allt att vinna på att dra till sig högkvalificerade migranter. Men byråkratisk stelbenthet och höga skatter gör att de söker sig till andra länder.