
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.
Stora institutioner och fonder tar gradvis över makten i företagen. Det leder till ökad byråkrati och en försvagning av kapitalismen och hela ekonomin.
Kunskapsgapet på arbetsmarknaden växer snabbt och drabbar utlandsfödda och nyanlända. Utan en ny kunskapsbaserad arbetslinje ökar ojämlikheten med stor social oro som följd.
En av världens mest ansedda ekonomer går till generalangrepp mot forskningen inom sitt eget område. Han pekar ut tre ekonomipristagare som ansvariga.
Den senaste tidens politiska diskussion i Sverige och i många andra länder har haft en förenklad syn på samhälle och företagande som två väsentligt skilda företeelser som utgångspunkt. Genom en sådan konstlad indelning av samhället och ekonomin i olika arenor kan man skapa uppseendeväckande konflikter och braskande rubriker.