
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.

Konkurser förknippas främst med jämmer och elände, men med historikerns ögon kan de tvärtom vara rena guldgruvan.

För några år sedan talade jag med en god vän, som undervisade i statskunskap på ett svenskt universitet.
Det intressanta temat om Moderaterna i Axess (nr 3 /17) visar att historien har betydelse, även i politiken. Man måste förstå varifrån man kommer, för att förstå var man är. Och förstå var man är för att se vägen framåt. Så låt mig stanna till på fem hållplatser, innan jag drar några slutsatser.
Trots flera dikeskörningar ägnar sig SVT och SR åt ohöljt självskryt. Men bakom de stora orden i årsredovisningarna noterar Olle Lidbom en oro för framtiden.
I början av mars höll Høyre landsmöte på ett hotell ute vid Oslos flygplats Gardemoen. Statsminister Erna Solberg talade. Bakom henne på scenen stod det som ska bli ett nyckelbudskap för partiet inför stortingsvalet i höst: ”Vi tror på Norge.”

Lärarutbildningen håller för låg kvalitet. För att göra den och läraryrket mer attraktivt måste färre studenter antas.