
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.

Så länge vi visste att Sverige var fantastiskt fick utlänningar gärna kritisera oss. Vi tyckte bara det var skoj. Nu har skrattet fastnat i halsen.
”Make America Great Again”, var det budskap som röstades fram i höstens presidentval. Man syftar på en tid som ensidigt förskönas och romantiseras, på ideal som aldrig har existerat i verkligheten.

”Men de pengarna går ju inte till landet.” Så säger den polska TV-producenten mittemot mig, hon som tillbringat barndomen under kommunism, tonåren under liberal chockterapi och vuxenheten under ett slags normalisering av mer eller mindre kristdemokratiskt snitt.

Paul Colliers analys angår också Sverige även om våra problem ser annorlunda ut.

Paul Colliers pragmatism är ett högriskprojekt, som bortser från att även praktiskt lagda politiker måste ta hjälp av idéer när de prioriterar.