
Från mitten av 1950-talet och framåt upplevde Västtyskland ett ekonomiskt under, samtidigt som nazitidens förbrytelser pockade på bearbetning.

Ledare i väst ville gärna tjäna pengar genom ökad handel med Kina. Det ansågs även leda till demokratisering – men visade sig i själva verket stärka kommunistpartiet.

Att köpa bostad är en dragkamp mellan optimism och rationalitet. Med en enkel graf kan man lätt hålla koll på var självbedrägeriet börjar.


Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Dagens handelspolitik är konsekvensen av en många hundra år gammal pendelrörelse mellan frihandel och merkantilism – och det kommer att dröja innan den svänger tillbaka.

Handlade mänsklig lycka bara om antalet valmöjligheter och mängden resurser av olika slag som man förfogar över, då vore det svårt att begripa varför människor i de rika delarna av världen tycks ha så svårt att uppleva just lycka, varför kriser och depressioner frodas med sådan yppighet just där.
Att byta perspektiv vid betraktandet av en gammal frågeställning som ännu inte fått något slutgiltigt svar, kan ofta vara givande. Tänk om det i själva verket är precis tvärtom mot vad alla tror? Den metoden praktiseras med framgång av ett antal skribenter som på senare tid har skrivit om tillståndet i Afrika.

Göteborgs universitet har systematiskt anställt lärare utan föregående utlysning. Mycket talar för att också andra universitet på samma sätt brutit mot lagen.
Latinamerika plågas åter av ekonomiska och politiska kriser. Ekonomen och författaren Mauricio Rojas ser frånvaron av social sammanhållning som en viktig orsak.