
Avvägda dygder ger bättre avkastning för samhället än ensidigt civilkurage. Widar Andersson kommenterar temat i Axess nummer 1/2025.

I det moderna samhället behöver man uppfinna en dygd som civilkurage för att konformismen och fegheten inte ska ta över helt.

Att stå upp för någon i nöd är moraliskt riktigt. Men en rättfärdig stat kan inte tvinga sina medborgare att ha civilkurage.

Vi lever i en kultur som hyllar det fula. Det fula ska pressas på det gamla och vackra, så att det gamla och vackra blir intressant och relevant.

Hur ska man förhålla sig till livets slut? I sin bok ”En personlig död. En läkares tankar om döden efter ett långt yrkesliv” sätter Björn Fagerberg döden i sitt historiska och sociala sammanhang.

På en främmande planet där tidsresor blivit möjliga möts två rymdvarelser över en kopp kaffe. Bägge har varit på jorden, men den ena har bara gjort ett kort besök för ungefär tio miljoner år sedan, medan den andra har gjort flera nedslag fram till nutid.
Tematexterna om (a)sociala medier och människans liv framför skärmen i Axess 4/2024 uppmärksammar två problem. Det ena problemet handlar om den enskilda människan och om huruvida hon är vuxen de medier ny teknik erbjuder henne.

I den digitala eran är vi så sammanvävda med systemen att gränsen mellan människa och maskin blir svår att upprätthålla. I livet med maskinerna blir vi antingen slavar eller gudar.

Magi behöver inte ett trollspö. Det viktigaste är orden: besvärjelserna, förbannelserna, riterna och de glittriga trollformlerna.

Pehr Granqvists dom mot akademin är hård när han skriver att ”det stora flertalet svenska akademiker” har hjälpt till med att undergräva den akademiska friheten (Axess nr 1/2024). Är han orättvis? Överdriver han?

Alltsedan vi människor förstått att livet är förgängligt har läkekonsten försökt finna bot mot sjukdomar som hotar att förkorta vårt liv.

Joseph Wrights berömda paradmålning visar inte bara ett experiment. Den skildrar en moralisk konflikt mellan vetenskap och etik som fortfarande är aktuell.