
Varför gråter människor? Eric Cullhed söker svaret hos framstående tänkare och forskare.

Kring förra sekelskiftet utbröt en infekterad strid om matematikens grunder. En ny bok skildrar konflikten som en mänsklig passionshistoria kantad av samhällskonflikter och politik.

Vad i hjärnan är det egentligen som ger upphov till medvetandet? Många hoppas på en vetenskaplig förklaring, men försöken landar påfallande ofta i psykedelika.

Den judiske tänkaren Maimonides har fått stort inflytande för sin uppfattning att vanliga människor behöver en primitiv gudsbild, trots att den inte överensstämmer med sanningen.

Den franske filosofen Gilles Deleuze fokuserade på det sinnliga, konkreta och speciella. Skillnader var intressantare än likhet. Nu finns hans sena universitetsseminarier utgivna i bokform.

Det finns en sista gång för allt, på gott och ont. Med utgångspunkt i Östtysklands fall reflekterar Jenny Erpenbeck över försvinnandets betydelse.

Många oroas av sjunkande födslotal. Filosofen Olivier Rey pekar i en ny bok på det moderna samhällets bristande barnvänlighet som en orsak.

Jean-Jacques Rousseau har påverkat framstående svenskar från Gustav III till Ellen Key. Marianne Molander Beyer har skrivit en tankeväckande ny bok om filosofen.

Den avslutande delen av Svante Nordins filosofihistoria behandlar antikens och medeltidens tänkande – där den västerländska filosofin tog sin början.

Upplysningsmän, modernister och postmodernister har alla trott sig göra något radikalt. I själva verket har de bara följt västvärldens äldsta tradition.

Stoicismen är en lära som passar på 2000-talet. Risken är dock att den blir alltför nutidsanpassad, menar Blanche Sande.
