
Den danske författaren Henri Nathansen och den svenske historikern Hugo Valentin delade drömmen om en judisk stat.

Historikern, pedagogen och skriftställaren Hugo Valentin förde tillsammans med hustrun Fanny en outtröttlig kamp för att bistå sina medmänniskor.

När många andra förblev passiva berättade Hugo Valentin om nazisternas folkmord – och bidrog därmed till att rädda liv.

Den italienska fascisten lanserade ett nytt ledarideal: populistiskt och manipulativt. Två böcker skildrar hans väg till makten och oundvikliga nederlag.

Under andra världskriget tvingades regeringen att anpassa sig till Tyskland medan fotografen Christer Strömholm var aktiv nazist. Håkan Boström har läst två böcker på temat nazism och pragmatism.

Musiken har en speciell förmåga att bära vittnesmål om det förflutna. Simone Westblom recenserar Jeremy Eichlers ”Time’s Echo”.

Christoph Andersson kräver en ursäkt. Eller snarare kräver han att Sverige ska be om ursäkt för de 307, troligen fler, judiska flyktingar som under andra världskriget utvisades till en säker död.

Den danskjudiska erfarenheten under fyrahundra år speglas i en nyutkommen bok. Det är en historisk exposé som tidvis känns som en klassisk familjeroman, skriver Arne Lapidus.

När Mona Levin var bara var några år gammal hade Tyskland ockuperat Norge och deportationen av de norska judarna till de nazistiska dödslägren påbörjats.

En del av oss minns tydligt tv-bilderna på hur Gunnars Larsson med minsta möjliga tidsmarginal simmade till sig två OS-guld, och hur Ulrika Knape knep den ädlaste medaljen i hoppbassängen. Men i än högre grad har en annan bild från de olympiska sommarspelen i München 1972 etsat sig fast på näthinnan: de många tv-kamerornas gryniga…

Den väldiga biografins titel kunde inte vara mer kongenial med sitt ämne: Speak, Silence.

Yttrandefriheten kan bara bevaras om vi vågar tala öppet om känsliga samhällsproblem.

Av en bok med titeln The Gallery of Miracles and Madness väntar man sig något extra. Charlie English, före detta Guardian-journalist, torde dock inte göra någon besviken. Han berättar historien om hur en samling målningar, teckningar och skulpturer skapade av patienter intagna på tyska mentalsjukhus kom att inspirera expressionister, surrealister och dadaister, för att därefter bli slagträ i…

År 1997 initierade statsminister Göran Persson den svenska regeringens informationsprojekt om Förintelsen, Levande historia, för att med nazisternas folkmord på judarna som utgångspunkt bearbeta sentida frågor om demokrati och mänskliga rättigheter.

De flesta som har försökt att orientera sig om vad som verkligen inträffade under Förintelsen har stött på Rudolf Höss memoarbok Kommendant i Auschwitz.

Under mina vistelser i den jämtländska tätorten (1 651 invånare), eller närmare bestämt i en by utanför densamma (23 invånare) har jag återupptäckt biblioteket. Det började redan när jag hade köpt huset, och jag gick omkring i lägenheten i Stockholm och grunnade över vad jag skulle ta med upp till Jämtland.

För inte så länge sen läste jag – i en specialutgåva av tyska Der Spiegel på temat efterkrigstid – en tankeväckande intervju med en psykoterapeut som talat med, forskat och skrivit om de tyskar som var barn vid krigsslutet 1945, och åren närmast därefter.

De allra flesta judar i Litauen mördades av sina landsmän under Förintelsen. Något som tystats ned och relativiserats. En bok om samarbetet med tyskarna har väckt stor uppståndelse i Litauen.