
Likriktning och ideologiska skygglappar får akademiker att blunda för potentiellt samhällsviktig forskning och undvika obekväma slutsatser.

Lagstiftning och ekonomiska styrmedel begränsar den fria forskningen. Men frågan är om akademikerna har något emot det.

Vi är besatta av artificiell intelligens. Men vi ställer sällan rätt frågor till den nya tekniken. Gjorde vi det, skulle vi inse dess begränsningar.

Trots att den undergräver samhällsutvecklingen och länder globalt, var intresset svalt för korruption bland forskarna fram till nittiotalet.

Forskning visar att växter kommunicerar även med ljud – och att träd hjälper sin avkomma. Det betyder inte att vi ska förmänskliga dem.

Det sägs att pessimisten alltid blir glatt överraskad när någonting går bra, medan optimisten blir besviken när livet inte går som förväntat. I boken ”Hopeful Pessimism” djupdyker Mara van der Lugt i den hoppfulla pessimismens filosofi.

Själv sade han sig vara född i italienska Genua. Nya dna-analyser pekar dock i en helt annan riktning.

Frågorna vi ställer om människans ursprung säger mycket om vår samtid. Kim Salomon har läst den fascinerande boken ”The Invention of Prehistory”.

Det allra svåraste för AI är kanske det enklaste för en människa – och vice versa. I ”Kan AI tänka?” resonerar Peter Gärdenfors kring skillnaderna mellan mänsklig och artificiell intelligens.

Att skriva en bok om dna är att ge sig ut på minerad mark. Fredrik Sixtensson har läst en bok av en orädd författare.

Går verkligheten att reducera till det rent fysiska, eller finns det något annat? Torbjörn Elensky har läst en lovande bok om medvetandets natur och fri vilja.

”Personality. A User’s Guide” är en utmärkt bok för de intellektuellt nyfikna med trassliga äktenskap. Erik W Larsson recenserar.