
Moderna bilar samlar in mängder av data om sin omgivning. Från och med i sommar måste kameror riktas även mot förarplatsen.

Efter murens fall ansågs tillverkning och försäljning av försvarsmateriel alltmer som moraliskt förkastlig. Nu är det annat ljud i skällan.


I början av 1900-talet byggdes nya regementen på tre år. Nu tar det upp till femton, trots att det är en politisk prioritet.

Vad vårt ekonomiska system i första hand behöver för att klara av attacker och störningar är konkurrens.

Psykisk motståndskraft är grunden till all beredskap. Efter 212 år av fred och nio år av Tiktok kan den moderna svensken vara unikt dåligt rustad att klara av svårigheter.


Åtta allierade länders samverkan fick en dämpande effekt när retoriken skruvades upp.

Ukraina tog kontroll över Svarta havet – utan någon egentlig egen flotta. Att det är möjligt borde få oss att tänka om kring vår upprustning.

Ukrainakriget tvingar Europa att prioritera väsentligheter – något man redan är helt klar över i de baltiska länderna.

Områden i 128 kommuner riskerar att utsättas för luftangrepp – men vi har bara resurser att skydda två. Luftvärnet är den svenska upprustningens blinda fläck.

Det var inte Natos expansion som tvingade fram rysk aggression – utan tvärtom.

I Skarpt läge skriver Tobias Billström om sin korta men intensiva period som utrikesminister. PJ Anders Linder recenserar en stram politisk självbiografi.

Nato höll på att falla sönder och samman i juli 2018 när Donald Trump hotade att lämna alliansen. Mitt i stormens öga satt Jens Stoltenberg – tack och lov.



Mycket talar för att det är nödvändigt med en nationell säkerhetsrådgivare, men hittills har det mest varit stormigt kring posten.



Sveriges hemliga underrättelsetjänst misslyckades med sin viktigaste uppgift: att förvarna och fungera som rikets alarmklocka.

Få länder rustade ner lika nitiskt och historielöst som Sverige efter försvarsbeslutet 1992. Vad man lättvindigt gjorde sig av med kostar nu miljarder att återupprätta, skriver Mikael Holmström.


Öppna samhällen och demokratier är särskilt sårbara för främmande makts underrättelseverksamhet. I det digitaliserade Sverige ges spioner mängder av nya möjligheter.

Det geopolitiska läget håller på att accelerera till någonting bortom vår kontroll när stormakter som USA, Kina och Ryssland jagar makten över avgörande naturresurser och handelsvägar.